Krönika: Kvotering är olönsamt

Det finns några gamla surdegar i svensk politik. Kvotering är en sådan. I Sverige har man valt att marknadsföra idén om lagstadgad kvotering till börsbolagsstyrelser.

Låt oss först och främst slå fast att kravet inte drivs för att man vet att det är lönsamt. För det vet man inte. Norge införde lagstadgad kvotering till börsbolagsstyrelser 2003 och för att nå målet 40 procent fick man välja in kvinnor med mindre erfarenhet än de ledamöter man hade innan. Lönsamheten sjönk. (The Changing of the Boards: The Impact on Firm Valuation of Mandated Female Board Representation, Kenneth R. Ahern and Amy K. Dittmar, 2011.)

Så om motivet inte är lönsamhet, får man anta att politiken vill driva rättviseargumentet. Nu är politiker oftast inga duvungar. De vet att om de genomför könsbaserad rättvisa, så kommer kraven på etnisk, geografisk och åldersrättvisa att följa. För vissa politiker är detta önskvärt, medan andra politiker bara hoppas slippa ta striden och argumentera för sin ståndpunkt att kvotering är fel. Därför tiger de. Som alla vet kan det verka som om den som tiger också samtycker.

Så finns de som tar diskussionen. Kristdemokraternas Lars Adaktusson påpekade (Dagens Samhälle, 24/11 -17 ) att EU-kommissionen meddelat att de nu kommer att prioritera att bryta dödläget och via EU-lagstiftning könskvotera till börsbolagens styrelser. 40 procent av ledamöterna ska vara kvinnor år 2020. Fick Adaktusson ett bra eldunderstöd i sitt ställningstagande mot lagstadgad könskvotering till svenska börsbolagsstyrelser? Nej, det fick han inte.

I stället hoppade de socialdemokratiska Europaparlamentarikerna Jytte Guteland och Olle Ludvigsson (GP 6/1) fram och sa: ”Sanningen är snarare att de som sitter på makten, sällan delar sina privilegier med andra. Så länge maktstrukturer bevaras där män föredrar män på grund av kön och inte på grund av att bristande kompetens bland kvinnor, klarar inte stora bolag av att krossa glastaken på egen hand.”

Det är sant, Socialdemokraterna har aldrig intresserat sig för äganderätt. Och nu förespråkar man överstatlig lagstiftning för att få igenom kvotering till börsbolagsstyrelser i Sverige. ”Efter att ha misslyckats med att få riksdagens stöd för att via nationell lagstiftning tvångskvotera bolagsstyrelser tar partiet omvägen via Bryssel”, svarade Adaktusson (GP 10/1 ).

När nu svensk näringslivspolitik flyttar till Bryssel, vad säger näringslivet självt? Hur många vet att Sverige from 1 januari fått en ny jämställdhetsmyndighet? Den har motiverats med: ”Regeringens feministiska politik ska göra tydligt avtryck och skillnad i människors liv. Flera utredningar har kommit fram till att jämställdhets­politikens organisation är splittrad och otillräcklig. En jämställdhetsmyndighet behövs för att garantera att politiska prioriteringar får genomslag så att arbetet för ett jämställt samhälle kan bli mer strategiskt och effektivt. Att utveckla jämställdhetsarbetet är avgörande när vi moderniserar den svenska modellen.” (Jämställdhetsminister Åsa Regnér, pressmeddelande 15/9 -16).

Vi kanske inte märkte så mycket av invigningen av den nya Jämställdhetsmyndigheten i Angered, den 12 januari. Men tro mig, Jämställdhets­myndigheten och EU-kommissionen kommer att komma mycket bra överens …

Är det förresten någon som sett till Svenskt Näringsliv på sistone? Fast de kanske inte bråkar med EU-kommissionen.

Kvinnor och makt

Den som vill pigga upp sig med lite tankegångar om varför vissa män verkar ha svårt att lyssna på, och inte stjäla argument från, kvinnor ska läsa Mary

Beard. Hon har skrivit mycket om romariket, inte minst SPQR, och publicerade just Women & Power – A Manifesto. Det är alltid kul med en historisk grund till voffor…..