KRÖNIKA: Nya mönster för tillväxtmarknader

Den konferens om tillväxtmarknaderna som arrangeras i Londonvarje vår brukar vara en pigg tillställning. Men på årets möte,som ägde rum förra veckan, var det glest mellan deltagarna ochtonen i föredragen var dämpad. Tillväxtmarknadernas andel av detglobala börsvärdet har fallit de senaste två åren, från att hakulminerat på drygt tolv procent 1994.

Tanya Zoukin, VD för kapitalförvaltningsfirman Batterymarch iBoston, påpekade förvisso att tillväxtmarknaderna har avkastat22 procent i dollar årligen sedan 1987, enligt Morgan Stanleysindex. Men hon tillade att detta till stor del beror påkanonåret 1993 och att USA haft en nästan lika stark utveckling(17 procent).

Därför frågar sig många placerare om tillväxtmarknadernaverkligen är något alternativ, med tanke på risken. Flera avtalarna underströk att drivkrafterna inte blir desamma påtillväxtmarknaderna under kommande år. Själva begreppet(emerging markets på engelska) för oftast tanken till deexportorienterade tigerekonomierna i Asien. Men exportmönstrenhar förändrats. Försäljningen av nyckelprodukten halvledarekrympte till exempel i fjol för första gången någonsin, vilkethar slagit hårt mot länderna i Sydostasien.

De tillväxtmarknader som i dag främst är i blickpunkten är avett annat slag än tigrarna, betonade Mark Mobius, legendariskstrategichef på fondfirman Franklin Templeton. Det handlar intelängre om små, exportorienterade nationer som snabbt kan kommaupp i BNP-ökningar på uppemot 10 procent. Placerarna tror istället på stora ekonomier som Kina, Ryssland och Brasilien, somfår allt större tyngd i index och där tillväxten måste bäras uppav den inhemska efterfrågan. De länderna kan inte alls växa likasnabbt som tigrarna, förklarade Mobius.

Överhuvudtaget verkar Asien, förutom Kina och Hongkong, varaväldigt ute just nu. Michael Howell, partner på CrossBorderCapital, tog exemplet Thailand, där investeringarna ianläggningar har uppgått till 45 procent av BNP de senaste åren,att jämföra med 20-30 procent i industrivärlden.

Effekten av de alltför stora inflödena av kapital har alltsåblivit för många fabriker och för stor privat konsumtion, vilkethar fått transportsystemet och även börsvärdena i gungning. Påkort sikt hissar Howell också varningsflagg för börsen iWarszawa. Han hänvisar till att konsumentkrediterna i Polen harökat 100 procent det senaste året och bilimporten med 60 procent,vilket lett till snabbt ökade underskott i bytesbalansen. Bildenanses vara likartad i Ungern. Däremot yttrade få av talarna ondaord om Latinamerika. Optimismen gäller speciellt Brasilien, somfaktiskt har haft den bästa utvecklingen av alla aktiemarknaderi dollar de senaste nio åren.

Men få vettiga sparare vågar satsa helhjärtat på enskilda aktiereller börser. Inte minst gäller detta råd med tanke påtransaktionskostnaderna. Världsbanksorganet InternationalFinance Corporation har uppskattat tradingkostnaderna (courtage,avgifter, skatter) i ett flertal länder.

I USA uppgick de till 0,6 procent av affärens värde. I Asien,Latinamerika och Östeuropa var de oftast mellan två och treprocent. Bäst var Mexiko med 1,4 procent och värst Ungern med 3,5 procent.

Det enda rimliga är alltså att välja en tillväxtmarknadsfond.Men skall man överhuvudtaget satsa på dessa marknader? Är detinte bättre att köpa amerikanska och europeiska aktier? Mångaplacerare resonerar så, att döma av det blygsamma kapitalflödet.I Affärsvärldens Portföljguide (Afv nr 10/97) rekommenderarFolksam sina kunder att inte ha någon exponering alls itillväxtmarknader.

En klok placerare tittar dock inte för mycket i backspegeln.Just att tillväxtmarknaderna gått så dåligt de senaste åren kanju faktiskt vara en fördel, eftersom det innebär attkorrelationen kan vara densamma om börserna i USA och Europaskulle vika nedåt. Det vill säga Asien, Latinamerika ochÖsteuropa kan bli en tillflyktsort om Wall Street skulle tappaorken. Fast då gäller det att en eventuell nedgång inte blirtill en krasch – i så fall lär nog kapitalet stanna kvar iindustrivärlden.

VÄXER LÅNGSAMTInternationella portföljinvesteringar i aktier, netto.Mrd USD.

1995 1996 1997*Industrivärlden 85 120 140Tillväxtmarknader 25 45 60Källa: CrossBorder Capital * Prognos.