Lär dig av proffsen

Vanliga fondsparare kan lära sig mycket av proffsen. Utgå från dina mål, koncentrera dig på att hitta en bra förvaltare och undvik specialfonder.

Privatpersoner gör lätt fel när de ska välja fonder. De har inte råd att anlita professionella rådgivare, utan får nöja sig med övertalning från bankernas och försäkringsbolagens säljare.

Ta som exempel ett äkta par, vi kallar dem Kalle och Lotta, som plötsligt ärver 100.000 kronor. De har inget omedelbart behov av pengarna. De har ända sedan 1980-talet sparat i fonder, som givit bra avkastning, och utan att fundera särskilt mycket bestämmer de sig för att öka sitt fondsparande. Men i vilken fond?

Japan eller Europa

Kalle och Lotta går till sin vanliga bank, där de har hela sitt tidigare fondsparande, för att välja fond. På vägen diskuterar de, precis som de flesta privatpersoner i motsvarande situation, vilken marknad de nya pengarna ska placeras på.

”Japan var ju vinnare förra året, där verkar det ha vänt uppåt med besked”, säger Kalle.

”Men det kanske är bättre att sätta pengarna i Europa, som inte steg så mycket förra året”, säger Lotta.

Väl på banken överväldigas Kalle och Lotta snart av de många alternativen och frågar en säljare vad banken rekommenderar. Och banken har precis startat en Läkemedelsfond, som bankens fondchef argumenterar för i en färgglad broschyr. Det var ju skönt med ett expertråd tänker Kalle och Lotta, och placerar sina 100.000 kronor i Läkemedelsfonden.

Sex fel

Vilka fel gjorde Kalle och Lotta? Felen syns tydligt om man jämför med hur proffs gör när de analyserar fonder. Ett sådant proffs är Wassum, en konsultfirma som lever på att tillhandahålla expertis när det gäller kapitalförvaltning och fonder. Kommuner och pensionsstiftelser anlitar Wassum för att få hjälp att välja kapitalförvaltare.

”Privatpersoner sparar många gånger utan att precisera vad sparpengarna ska användas till och när de kommer att behöva dem. Våra uppdrag utgår däremot alltid från en noggrann analys av syfte och mål” säger Ulf Källum, VD för Wassum.

Det första felet är alltså att inte börja med att bestämma vilket syfte och vilket mål de har med sparandet. Kanske skulle Kalle och Lotta då ha kommit på att det viktigaste för dem är att hjälpa sitt yngsta barn att om ett par år skaffa en egen bostad. Om de hade gjort det skulle de kanske ha placerat pengarna i en räntefond med låg risk, eller till och med valt att direkt avstå arvet till sina barn.

Det andra felet Kalle och Lotta, precis som andra privatpersoner, gör är att de fattar beslutet om sina 100.000 kronor utan att ta hänsyn till resten av sin ekonomi. Hade de gjort det skulle de kanske ha valt att sänka sitt risktagande genom att amortera på villalånen. När det blir dags för yngsta barnet att flytta hemifrån kan lånen ökas på igen.

Det tredje felet är att strunta i att göra ett aktivt val av fondförvaltare. Istället går Kalle och Lotta av gammal vana till samma bank som vanligt. Proffsen lägger däremot tonvikten på att hitta de skickligaste förvaltarna. Sedan överlåts ofta valet av marknad och ombalanseringar mellan marknader helt eller delvis till dessa förvaltare.

”Stora kapitalägare nöjer sig aldrig med en förvaltare. De väljer ut mellan två och fyra olika, för att öka riskspridningen” säger Ulf Källum.

”Vi rekommenderar ofta våra kunder att ge förvaltarna vissa riktmärken, till exempel 20 procent utländska aktier och 50 procent räntebärande, samt ramar för hur mycket de får avvika, till exempel plus-minus 5 procentenheter” fortsätter Ulf Källum.

Han pekar därmed på det fjärde felet som privatpersoner ofta gör, att försöka öka avkastningen genom att välja en specialfond. Kanske är Läkemedelsfonden ett gott råd. Men rådet står sig i bästa fall i några månader (se ”Kortsynta rådgivare” i nummer 49/1999) medan Kalle och Lotta troligen kommer att stanna i Läkemedelsfonden i många år. Resultatet är ett onödigt högt risktagande, och därmed i snitt en lägre avkastning (mätt som median).

Välj en bred fond

Istället för en specialfond är det bättre att välja en bred fond, en globalfond om man vill ha enbart aktier eller en 1/3-fond (som blandar svenska och utländska aktier med räntebärande). I en 1/3-fond får en vanlig privatperson ungefär samma hjälp med val av marknader och löpande ombalansering som Wassums kunder.

Ett femte fel som hänger ihop med det föregående är att privatpersoner alltför sällan omprövar sina val, både av förvaltare och fonder. Wassum brukar rekommendera sina kunder att både ha en löpande uppföljning och att ompröva sina val efter två eller tre år.

I exemplet ovan slutade det med att Kalle och Lotta inte valde marknad själva, utan litade till bankens råd. Men i sin diskussion talade de om avkastningen under förra året. Det är ett sjätte fel som privatpersoner ofta gör, att de baserar sin utvärdering av fonder p�� en alldeles för kort tidsperiod. Wassums dotterbolag Win Rating studerar resultaten de senaste tre åren när de sätter betyg på fonder. Privatpersoner tittar däremot i värsta fall enbart på dagstidningarnas rapportering av utvecklingen sedan årsskiftet.

”Man kan inte säga exakt vilken tidsperiod som är bäst att studera. Att enbart studera några månader är helt förkastligt, det säger ingenting om framtiden. Å andra sidan är tio år bakåt för lång tid, för då säger inte de äldsta resultaten längre något om kvaliteten i dag”, säger Niklas Lundberg, som är VD för Win Rating.

Dessutom studerar Wassum en mängd andra faktorer innan de bestämmer vilka fonder som får högst betyg. Förutom historisk avkastning analyseras även fondernas risktagande och hur jämn den historiska utvecklingen varit.

Flera nyckeltal

”När det gäller analysen av vilka risker förvaltarna har tagit så tittar vi på flera olika nyckeltal. Därmed blir jämförelserna mer rättvisa, eftersom skillnader i stil mellan förvaltarna gör att vissa kan gynnas av ett visst nyckeltal och missgynnas av ett annat”, säger Niklas Lundberg.

Privatpersoner orkar dock knappast med att hålla reda på mer än ett riskmått. I Affärsvärlden har vi valt att hålla oss till nyckeltalet volatilitet, som är det vanligaste måttet på den totala risken i en fond.

”När det gäller vilka egenskaper ett fondföretag har i dag så koncentrerar vi oss på fyra områden: hur förvaltningen totalt sett är organiserad, vilka som ingår i det team som förvaltar fonden i fråga, deras arbetssätt och vilka övriga resurser de har tillgång till”, säger Niklas Lundberg. Han framhåller att det viktigaste är att fondföretaget uppvisar stabilitet, både när det gäller organisation, team, arbetssätt och resurser.

”Det är därför viktigt att löpande följa fondföretagen och kontrollera så att de inte till exempel plötsligt tappar viktiga medarbetare. Den allt hårdare konkurrensen har också ökat risken att förvaltarna lockas till att drastiskt öka risktagandet eller att ge sig in på placeringar som de inte sysslat med tidigare.”

Det sistnämnda, att löpande följa förändringar inom fondföretaget, är nog det som är svårast för en privatperson. Det är antagligen en orsak till att privatpersoner är sämre än proffsen på att ompröva sina val.

Inte helt rättvisa

Wassums utvärdering har förstås också begränsningar. Ett problem även för proffsen är att de andelskurser som fonderna rapporterar inte är fullt jämförbara, varken med varandra eller med index (se ”Ruttna andelskurser” i nummer 19/1999). Därmed kan Wassum inte lita på vissa nyckeltal, till exempel fondernas informationskvot (avkastning i förhållande till index dividerat med aktiv risk). Och inte ens jämförelser av fondernas avkastning blir helt rättvisa.

Dessutom har förstås varken Wassum eller någon annan en kristallkula som säkert säger hur framtiden ska bli.

”Vårt jobb handlar om sannolikheter, att välja en fond som har 55 procent chans att överträffa index, istället för en fond med bara 45 procent chans”, avslutar Niklas Lundberg.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.