Lettisk devalvering oroar

Iförra veckans krönika varnade vi för att börsen skulle bli lite småtrist. Så blev det också. Affärsvärldens generalindex föll med 0,37 procent. Efter en stark inledning på veckan vände det brant utför. En av orsakerna var oro för de snabbt försämrade utsikterna i Baltikum med vidhängande devalveringsoro.

Trots den senaste tidens varningsrop om att börsen blir alltmer övervärderad och att uppgången gått alldeles för fort, så fortsätter världens börser stiga. I USA steg de 30 bolagen i Dow Jones Industri-index med 3,1 procent och det bredare

S & P 500 gick upp 2,3 procent.

Den skakigaste marknaden just nu är faktiskt Stockholmsbörsen som dras ner när oron för en devalvering i Lettland blir allt större. Detta tynger både de svenska bankerna, med Swedbank och SEB i spetsen, och den svenska kronan.

Som ett av de allra sista börsindexen tuffade S & P 500 i förra veckan upp över sitt genomsnittsvärde de 200 senaste handelsdagarna. För många marknadsaktörer innebär detta en skarp gräns. Om en aktie eller börs handlas över 200 dagars medelvärde betyder det att den handlas in i en positiv trend. Under 200 dagars medelvärde ska man inte äga den. Det var nu flera veckor sedan Shanghai och Stockholm tog sig igenom denna nivå, men att världens största börsindex gör det, trots den pågående krisen, är naturligtvis ett styrketecken.

Allt fler stämmer in i kören och ropar att börserna har blivit övervärderade. Visst har uppgången gått särdeles fort, men tittat man på det klassiska måttet kurs/eget kapital så är det fortfarande en

10-20 procent kvar till dess att Stockholmsbörsen når genomsnittet för de senaste 20 åren. Därmed inte sagt att börsen ska gå dit den närmaste tiden. En rekyl från nuvarande nivåer vore trots allt välkommen.

Ett tecken på att börsuppgången börjar förlora i styrka är att volymerna inte följer med upp utan snarare är i fallande trend. Därför är det viktigt att fortsätta att vara beredd på ett omslag i börsklimatet.

Råvaror fortsätter gå starkt med olja i spetsen. Det finns tre drivkrafter bakom uppgången. Dels skulle ett slut på krisen snabbt slå över i ökad efterfrågan. Dels noteras de flesta råvaror i amerikanska dollar. När dollarn faller så ökar priset på råvarorna automatiskt. Det tredje skälet är oro för stigande inflation. Världens större länder gör sitt bästa för att stimulera ekonomierna och centralbankerna i många länder trycker nya pengar. Det finns naturligvis en stor risk för att detta kommer att spilla över i stigande inflation. Råvaror erbjuder ett naturligt skydd mot inflationen, vilket många investerare nu utnyttjar.

En viktig händelse i förra veckan var att obligationsterminerna i USA för första gången visade att marknaden börjar prisa in en räntehöjning i USA under senhösten. Det känns onekligen väl tidigt med tanke på att vi ännu inte sett någon definitiv botten i arbetslöshetssiffrorna. Det brukar vanligtvis ta sex månader från denna botten till dess att centralbanken Federal Reserve börjar strama åt. Det intressanta var att denna nyhet tycktes ge den fallande dollarn oväntad styrka.

Huvudnumret i dag, onsdag, blir Federal Reserves Beige Book där det ekonomiska tillståndet inom olika delar av landet beskrivs. Läsningen lär inte bli munter men stämningsläget på marknaden är i skrivande stund att man hellre plockar fram tendeser som visar på att fallet i ekonomin är på väg att bottna ur än motsatsen. Kraven ökar från räntemarknaden om tydligare besked från Federal Reserve. Ska Fed utöka stödköpen eller inte nu när räntorna stiger kraftigt? Närmare besked kan komma vid centralbankens möte den 24 juni.

Detaljhandelssiffran i USA i morgon, torsdag, kan bli veckans höjdpunkt. Det är trots allt vi konsumenter som förväntas dra världen ur krisen. Men hittills har de ökade disponibla inkomsterna gått till sparande i stället för till konsumtion.

I Sverige får vi goda indikationer på hur det egentligen står till med konsumtionsviljan från Clas Ohlson och Hemtex som lämnar delårsrapporter på torsdagen.