Mager återväxt

Vilken ung, lovande jurist vill bli domare när näringslivet och stora advokatbyråer lockar med feta löner? Allt färre, visar statistiken. Arbetsmarknaden för jurister har varit så god på sistone att det statliga rättsväsendet har dränerats på kompetens vilket har minskat studenternas vilja att sitta ting. Mellan år 1996 och år 2000 minskade antalet som sökte notarietjänst vid tingsrätter och länsrätter med 65 procent. Till de tio antagningar som sker varje år kom det 1996 in cirka 300 ansökningar till 30 platser. Fyra år senare hade antalet sjunkit till cirka 100.

Enmansbyråer

Det ligger i Advokatsamfundets intresse att fler intresserar sig för såväl domar- och åklagarbanan liksom humanjuridik (t.ex. familjerätt) och att inte all nyrekrytering i kåren sker till affärsjuridiska byråer i storstäder.

Återväxten i kåren är hotad. Av samfundets 3 200 aktiva medlemmar är hälften enmansbyråer. Löneutvecklingen inom humanjuridiken släpar efter, bland annat på grund av att rättshjälpen ger liten ersättning. Det är svårt för byråerna att nå lönsamhet, särskilt i storstäder med högt kostnadsläge.

– Det är ett problem att det inte sker någon tillväxt i kåren utanför storstadsregionerna. Det är ett problem för oss alla eftersom en stor del av legitimiteten i yrket och titeln ligger i en sammanhållen advokatkår. Det krävs att humanjuridikens ställning stärks. Nuvarande förhållanden är varken bra för samfundet eller samhället som helhet, säger Axel Calissendorff, Advokatsamfundets nye ordförande.

Calissendorff, som är affärsjurist och delägare i Mannheimer Swartling, tillträdde ordförandeposten den 1 juli. Att värna om samfundets svaga grupper är en självklar uppgift som ingår i hans nya halvtidsjobb.

Välmående elit

Calissendorff själv tillhör gräddan av innerstadens ekonomiskt välmående advokatelit, som till stor del består av affärsjurister. Sannolikt är det ingen slump att förhållandevis många affärsjurister har engagerat sig i samfundet genom åren. Arbetet där sker helt ideellt så i praktiken är det bara affärsjurister som har råd att ställa upp.

Calissendorff sticker inte under stol med att det är ett splittrat samfund han är satt att leda – skillnaderna är stora mellan de olika grupperna, såväl till behov som intressen. Men att gå skilda vägar vore inte tänkbart, eftersom det skulle försvaga kåren som helhet.

Medlemmarna har trots allt viktiga gemensamma intressen, till exempel utbildningsfrågorna. Alla advokater måste vara yrkesskickliga för att inte titeln ska urholkas.

Från och med årsskiftet 2004 kommer en helt ny advokatexamen att införas. Examen krävs för att bli medlem i samfundet, och den kommer att inrikta sig på etik och teknik i första hand.

– Det är första steget mot något som finns utomlands. Det kommer nämligen med största sannolikhet att bli startpunkten för obligatorisk fortbildning för advokater, säger Axel Calissendorff.

I en mer internationell miljö finns också en ambition att öka rörligheten över gränserna.

En landvinning för advokaternas europeiska samarbetsorganisation, CCBE, är att det numera är möjligt för advokater i EU-länderna att ta med sin advokattitel till ett annat EU-land utan att behöva komplettera med ny grundutbildning eller krav på att driva verksamhet viss tid.

För lite kunskap

Att komma in i advokaternas slutna värld är däremot ganska svårt, eftersom det inte finns något annat sätt att utbilda sig till advokat än att gå universitetens traditionella jur. kand-utbildning.

– För närvarande krävs en full jur.kand för att bli medlem i Advokatsamfundet och det kravet kommer knappast att efterges till förmån för andra utbildningar, säger Axel Calissendorff.

Vidareutbildning

Däremot är det naturligt att en person som vill arbeta med affärsjuridik skaffar sig utbildning i exempelvis företagsekonomi och redovisning. På samma sätt borde det vara naturligt för exempelvis åklagare att skaffa sig fortbildning i ekonomi, i en tid då den ekonomiska brottsligheten blomstrar, för att göra ett så bra jobb som möjligt.

Samtidigt är det orimligt att utbilda sig för länge på grundnivå. I Sverige tar det lång tid att bli advokat. Först ska de 4,5 år långa studierna fram till jur kand-examen klaras av. Därefter krävs fem års yrkeserfarenhet, varav tre på advokatbyrå. Det blir nära tio år, ett par år längre än ett europeiskt snitt.

Styrelsen för advokatsamfundet sade visserligen nyligen nej till ett förslag om att korta ned kravet på fem års yrkeserfarenhet till tre år. På sikt kan det ändå bli aktuellt att korta tiden.