Marknaden gör så gott den kan

Den senaste veckans turbulens på börserna har många förklaringar. Nästan lika många som det finns marknadsaktörer, verkar det. Oro för en reavinstskatt i Kina, är en. Dåligt drag i amerikanernas konsumtion, en annan. Uttalanden från förre Fed-chefen Alan Greenspan om att det kan bli recession i USA, en tredje.

Och så “carry trade” förstås, detta mystiska väsen som lånar pengar i länder med låg ränta, som Japan, och placerar där räntan är högre, till exempel i USA (läs mer på sid 50). Carry trade är för närvarande en komponent i de flesta trovärdiga tolkningar av varför marknaderna bär sig åt på det ena eller andra sättet.

Sannolikheten för att vi någonsin får full klarhet i orsakerna är låg. Det råder till exempel fortfarande oenighet om varför börserna föll i maj förra året. Och det spelar inte heller så stor roll.

Marknaderna försöker ju – litet teoretiskt – att så gott det går prissätta vad osäkerheter i framtiden är värda. Men eftersom det är så mycket vi inte vet om framtiden så är det ett knepigt jobb. Man funderar, räknar, sneglar litet på andra och plötsligt upptäcker alla, nästan samtidigt, att “priset” på risk har blivit för lågt, vilket betyder att priset på tillgångar är för högt.

Ofta på flera ställen samtidigt. Till exempel var ränteskillnaden mellan obligationer från u-länder och från USA rekordliten häromveckan, efter flera års nedgång. Och ränteskillnaden mellan statsobligationer och företagsobligationer var också mycket liten. När korrigeringen väl kommer och priset på risk stiger går det snabbt och är oftast en smärtsam, men nödvändig process.

Med facit i hand är det förstås lättare att se varningstecknen. Flera har förekommit i Affärsvärlden (se sid 10). Analysen bakom Riksbankens lilla ränterevolution häromveckan var också ett (läs mer på sid 20).

Så skyll inte på Marknaden när det går dåligt. Den gör sitt jobb så gott den kan. En tröst är att på litet sikt brukar det bli riktigt bra. Som någon sa: Ingen har blivit rik på att alltid ligga kort i marknaden.

_______________________________

Apropå…

… ersättningsgnäll
Styrelserna sväller i år. Arvodena verkar åtminstone inte vara något problem.

… globalisering
Toyota är trea – och enda utlänning – på Fortunes lista över “Amerikas mest beundrade företag”. Frågan är om de som röstat är öppna eller inskränkta.

… hårfin
Detaljerna runt Fly Me får håren att resa sig, till och med på mitt huvud. Äntligen!

… bloggbesvikelser
Carl Bildts blogg har bara en nackdel. Man blir så besviken när man äntligen läser den, efter allt ståhej.

_________________________

Tack och tack igen
Jaha, så har vi fått ännu ett glädjebesked efter förra veckans upplageframgång som vi varken kan eller vill undanhålla någon. Affärsvärldens räckvidd, alltså antalet läsare per nummer, ökade med 9,9 procent till 122 000 under 2006, enligt mätinstitutet Orvesto.

Vi är naturligtvis både glada och stolta. Men allra mest är vi tacksamma för det starka stödet från alla läsare. Vi tar detta som en uppmuntran och lovar att vässa tidningen ytterligare under året.