Marknaden håller andan inför tyska jättens notering: ”Kan bli en katalysator”

Kapitalmarknaden håller andan inför börsnoteringen av webbjätten IONOS under onsdagen på Frankfurtbörsen. Hur det går ger en viktig signal om IPO-klimatet vänder, menar Joakim Falkner på Baker McKenzie, som också ger sina spaningar om vilka sektorer där vi lär se flest noteringar framöver.
Marknaden håller andan inför tyska jättens notering: ”Kan bli en katalysator” - ionos-text
Joakim Falkner, Partner på advokatbyrån Baker McKenzie. Foto: TT och pressbild

Under onsdagen vänds marknadens blickar mot Tyskland, när webjätten IONOS tar klivet in på Frankfurtbörsen.

”IONOS är en spännande indikator för marknaden. De kommer att ha en market cap av uppåt 30 miljarder kronor när handeln påbörjas den 8 februari och om det går bra så kan det bli en katalysator för andra europeiska noteringar. På motsvarande sätt så hoppas vi att det inte blir ett bakslag i den mån det blir en mindre positiv kursutveckling”, säger Joakim Falkner, partner och chef för Capital Markets i Europa, Mellanöstern och Afrika på advokatbyrån Baker McKenzie.

Den senaste riktigt stora europeiska börsnoteringen – störst på 25 år för ett tyskt bolag – skedde när Porsche noterades i september till ett marknadsvärde av 75 miljarder euro. Sedan dess har aktien stigit med 35%.

Upp som en sol och ner som en pannkaka

I övrigt är det ont om solskenshistorier från 2022, ett år då antalet börsnoteringar i Sverige rasade med 62%, från 104 till 39, och det totala värdet med hela 93%. Jämförelsevis sjönk värdet med 64% globalt och i USA med 95%

”Men minnet är kort, för vi jämför med 2021 som var ett helt overkligt år, fullkomligt makabert i arbetshänseende. Vi har aldrig skådat en sådan frenesi och jag har ändå arbetat på den här marknaden sedan i början av 2000-talet. I takt med digitaliseringen kunde processerna komprimeras samtidigt som makrofaktorerna förstås också var positiva”, säger Falkner.

Trots att det totala värdet sjönk kraftigt på de noteringar som genomfördes i Sverige, gjordes fler mindre noteringar här än i andra länder och Falkner säger att hans kollegor ser med avundsjuka på den svenska marknaden som jämförelsevis robust.

”Vi har ett bra ekosystem för både stora bolag och tillväxtbolag att gå till börsen. Jag är imponerad av Nasdaq som under lång tid byggt upp en infrastruktur som möjliggör det. I till exempel Tyskland är marknadsplatserna inte tillgängliga på samma sätt och det är inte samma investeraraptit för till exempel tillväxtbolag”, säger han.

Han tar Embracer som exempel på ett bolag som använt börsen på ett “skolboksliknande sätt” och använt kapitalmarknaden smart för att finansiera sin tillväxtresa.

Utanför Sverige – USA tappade 95% 2022

  • Globalt -62% 
    IPO:s, exklusive SPAC:ar, genomfördes till ett värde av totalt dollar 148 miljarder 2022, en minskning med 64% jämfört med 2012 och lägst sedan 2016.
  • USA -95%
    På amerikanska börser gick värdet på IPO:er ner med 95% under 2022 jämfört med året före, lägst sedan 1990.
  • Kina -34%
    Trots nedgång, land med flest IPO:er: 474 under 2020. På andra plats Indien (152) och Kanada (98). USA hade 50.

Källa: Baker McKenzie

Dåliga börsresor avskräcker

Ifjol samverkade krig, inflation, kursosäkerhet, valutafall, och räntehöjningar till en skräck-cocktail för investerare. Joakim Falkner påminner om att när vi gick ur 2022 var osäkerheten fortfarande stor om hur de första veckorna skulle gå. Att börsen är upp 11-12% känns bra, tycker han, hjälpt av bland annat högre visibilitet vad gäller räntorna. Det inger också trygghet när “finansiellt bevandrade individer uttrycker sig positivt”, säger han.

Utöver makron, hur stor roll spelar media och branschsnack för vad som händer?

”Trots att känslan var att börsen gick ner mer än den faktiskt gjorde förra året, hade många enskilda bolag stora svårigheter. Det är förstås smärtsamt för alla involverade att läsa om bolag som haft stora kursnedgångar på ett år. Sådan rädsla och osäkerhet får starkt genomslag. Stora bolag med sofistikerade ägare som gör solida analyser har ändå haft dåliga resor på börsen”, säger Falkner.

Hur agerar riskkapitalbolagen i det osäkra läget?

”Av de 39 som gick till börsen 2022 var extremt få drivna av private equity. De är de första som drar i handbromsen eftersom de inte vill ha dåliga kursutvecklingar som kan skada förtroendet på lång sikt. Fjolårets transaktioner var oftare drivna av andra aktörer, som till exempel grundare”, säger han.

Joakim Falkner berättar att kapitalanskaffning i privat miljö varit vanligare eftersom den publika situationen blir en (alltför) klar värdemätare där värderingen får stora konsekvenser.

”När värderingar gått ner för bolag utanför börsen, Klarna är ett bra exempel, så oroar det inte på samma sätt som om bolaget hade varit publikt. Vi har sett flera företag som övervägt noteringsprocesser, eller rentav kommit en bra bit på väg, men som stöpt om till att göra privata kapitalanskaffningar.

Institutionella investerare är även med i dessa typer av processer men ser gärna att det finns en plan att initiera en noteringsprocess inom 12-18 månader, samt att det är ett övertygande case. Vissa transaktioner förra året kategoriserades också som pre-IPO:s, det vill säga sista kapitalanskaffningen före notering, påpekar Falkner.

Under 2022 minskade även antalet riktade emissioner i takt med den osäkra marknaden. Det blev också dyrare att genomföra kapitalanskaffningar. Falkner säger att det syns svart på vitt i företrädesemissioner där det både krävs teckningsförbindelser från existerande ägare och teckningsgarantier från externa garanter – som kräver mer idag för att gå in. Även de kommersiella villkoren har försämrats med högre rabatter.

Vilka köper i de riktade emissionerna?

”Storägare och institutionella investerare kan agera snabbt. Det har skett ett antal sådana transaktioner under januari, till exempel Egetis Therapeutics som tog in 200 miljoner”, säger han.

Clean tech och Life science närmast börsen

Under 2022 gjordes det största antalet noteringar av high tech-företag. Vilken typ av bolag kommer vi att få se listade om klimatet ändras?

”ESG-aspekten är otrolig viktig fortfarande. Bolag med produkter inom green tech eller clean tech kommer sannolikt att fortsätta vinna gehör hos investerare. BioArctics fina fas III-resultat har även medföret en positiv skjuts för bolag inom life science och visar att den här typen av bolag gynnas av att vara börsnoterade. Även fastighetssektorn är stabil, trots tumult kring enskilda bolag.”

Även där är alltså signaleffekten viktig och Falkner tror på solsken efter regn. Han är optimistisk inför 2023 och ser samtidigt att det ges mer tid till eftertanke och planering än under 2021, vilket höjer kvaliteten. Och aktiviteten handlar inte bara om IPO:s.

“Strukturfrågor och opportuna utköpsdiskussioner är mer vanliga. Men att kursen går ner betyder ju inte att det finns en säljare på de lägre nivåerna. Det är inte bara att ta för sig precis”, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Alligator Bioscience