MEKONOMEN: Ännu en Clas Ohlson

Nybilsförsäljningen ökar stadigt, färre unga tar körkort och allt färre har bilen som fritidsintresse. Det låter som dålig tajmning för den som ska sälja ut aktier i ett företag som säljer bilreservdelar.

“Vi har störst lönsamhet i dåliga tider”, konstaterar dessutom den tillträdande VD:n Owe Andersson just när Sverige upplever sin starkaste tillväxttakt på ett par decennier.

Men Mekonomen har inget val. Bolaget står inför ett generationsskifte. Barnen till de två grundarna vill inte engagera sig i företagets ledning så då måste bolagets långsiktiga överlevnad garanteras på annat sätt. Och eftersom grundarna (som behåller hälften av aktierna efter emissionen) säger att de inte vill låta sitt livsverk sväljas av andra kedjor eller riskkapitalbolag återstår bara börsen.

Vinstmaskin

Där blir reservdelsföretaget en av allt fler butikskedjor som Bilia, Lindex, Doro, Wedins och JC. Men till skillnad från flera av dessa så är Mekonomen något så ovanligt som en stabil vinstmaskin. Enligt ledningen har bolaget under 27 år aldrig gjort förlust.

Förklaringen är följande:

Mekonomen är inte i första hand inriktad mot de flyktiga privatbilisterna. De 106 svenska butikerna är visserligen öppna för oss vanliga konsumenter men affärerna ligger så gott som alltid i avsides belägna industriområden och inbjuder inte till spontanköp. I stället kan de ses som ett fristående lager för kringliggande bilverkstäder. Dessa får dagliga leveranser direkt till verkstadsdörrarna några timmar efter beställningen. Tre fjärdedelar av försäljningen går till bilverkstäder. Tillväxttakten är fem till sex nya butiker om året.

Dessa små fristående bilverkstäder är vanliga i Sverige samt i Norge där Mekonomen nyligen etablerat sig. Enligt bolaget finns ungefär 5.000 oberoende märkesverkstäder och bara under det senaste året har 300 av dessa knutits upp i allianser med Mekonomen. På några års sikt ska siffran vara 800. Mekonomen knyter verkstäderna till sig genom att till “självkostnadspris” tillhandahålla datorutrustning i utbyte mot att bli huvudleverantör av reservdelar. Mest värdefullt för verkstäderna är ett instrument för felsökning av moderna bilars elektroniksystem.

“De kan kosta 100.000 kronor så de är en stor investering för en enmansverkstad. Vi leasar ut dem för 750 kronor i månaden”, säger Owe Andersson

Tanken är förstås att dessa lösa band ska gynna reservdelsförsäljningen. Hittills har det gått över förväntan.

På fem års sikt tror Owe Andersson att marknaden för fristående verkstäder växer. Orsaken är bland annat internet. Allt fler köper, eller åtminstone söker, efter sin nya bil på internet, vilket på sikt gynnar större bilhallar som kan pressa priserna.

“Hälften av bilhandlarna kommer att lägga ned och deras verkstäder kommer inte att bära sig själva längre. Det gynnar oss.”