Mild högkonjunktur i korten – men återhämtningen på arbetsmarknaden tar tid

De omfattande åtgärderna i regeringens budget för 2022 kommer bidra till att den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur det andra halvåret, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste rapport.
Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl.
Konjunkturinstitutets prognoschef Ylva Hedén Westerdahl. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Under det andra kvartalet fortsatte återhämtningen i den svenska ekonomin med oförminskad styrka. Detta trots brist på insatsvaror och logistikproblem, som hämmar produktionen.  Återhämtningen väntas också accelerera under tredje kvartalet i år, skriver Konjunkturinstitutet. Detta på grund av lättade restriktioner och minskad spridning av covid 19.

Konjunkturinstitutets berometerindikator, som speglar stämningsläget i ekonomin som helhet, ligger också fortsatt på en historiskt hög nivå, någon som Affärsvärlden skrivit om här.

Industrin har gynnats av en stark tillväxt i efterfrågan från omvärlden och exporten växer igen det tredje kvartalet, skriver KI. Detta trots att bristen på insatsvaror och logistikproblem.

Samtidigt har såväl hushåll som företag inom handel och tjänstenäring blivit mer optimistiska i takt med de minskade pandemirestriktionerna. Den totala hushållskonsumtionen väntas öka med över 3% det tredje kvartalet. Även fjärde kvartalet väntas hushållen öka konsumtionen, dock inte lika snabbt som det tredje kvartalet. BNP-tillväxten väntas således bromsa in från ca 2% det tredje kvartalet till ca 1% det fjärde kvartalet. Vidare väntas BNP fortsätta att öka 2022, om än lite långsammare än i år.

Mild högkonjunktur 2022

Resursutnyttjandet i ekonomin som helhet, mätt med det så kallade BNP-gapet, fortsätter också att stiga och den svenska ekonomin väntas under andra halvåret nästa år går in i en mild högkonjunktur. Arbetslösheten väntas dock komma ner till 7,0% först i början av 2023.

”De jämförelsevis omfattande åtgärderna i regeringens budget för 2022 stimulerar efterfrågetillväxten och bidrar till att den svenska ekonomin går in i en mild högkonjunktur
det andra halvåret. Återhämtningen på arbetsmarknaden tar dock längre tid”, går att läsa i rapporten.

Inflationen faller tillbaka

Inflationen har stigit snabbt under 2021 och uppgången väntas fortsätta under det fjärde kvartalet med en KPIF-inflation på över 3%.

De snabbt ökade energipriserna har drivit inflationsutvecklingen och nästa år väntas energipriserna utvecklas betydligt svagare. Konjunkturinstitutet väntar sig att KPIF-inflationen mot slutet av 2022 blir betydligt lägre än Riksbankens inflationsmål om 2%.

”En anledning till att inflationen inte tar mer fart nästa år när resursutnyttjandet i svenska ekonomin blir något högre än normalt är att kostnadstrycket är dämpat i utgångsläget. Måttliga löneökningar och en hög produktivitetstillväxt bidrar sammantaget till att arbetskostnaden per producerad enhet i näringslivet ökar jämförelsevis långsamt i år. Det avspeglas i att vinstandelen i näringslivet stiger i år och blir betydligt högre än normalt, liksom företagens lönsamhetsomdömen enligt Konjunkturbarometern. Det indikerar att företagens behov av att höja produktpriserna är lägre än normalt, även om förutsättningarna skiljer sig åt mellan olika delar av näringslivet”, skriver KI.

Riksbanken väntas  ligga still med reporäntan på 0,0% tills 2024 då en försiktig höjningscykel påbörjas.