Miljardären Peter Lindells drag: Backar upp Unibaps företrädesemission

Unibap erbjuder hård- och mjukvarulösningar samt tjänster kopplade till rymdindustrin och har beslutat om att in 85 Mkr genom en företrädesemission.

Med pengarna ska bolaget bland annat betala av lån, fortsätta investera i teknikutveckling och stödja den löpande verksamheten med rörelsekapital.

”Inom ramen för teknikutveckling uppskattar Unibap att nästa generation SpaceCloud® iX10 kommer att nå TRL9 (Technology Readiness Level 9) under 2024. Inom verksamhetsutveckling pågår fortsatt arbete med att öka leveranskapaciteten till 100 enheter per år före utgången av 2024. Inom marknadsbearbetning avser bolaget att fortsätta vinna kvalificeringsprojekt, och på sikt konvertera dessa till konstellationsprojekt (volymleveranser)”, skriver VD Johan Åman till Affärsvärlden.

Positiva signaler i emissionen

Företrädesemissionen består av aktier och teckningsoptioner paketerade tillsammans, alltså en så kallad unit. En unit består av 10 aktier och 3 teckningsoptioner. Priset per unit är 26 kr, vilket innebär att priset per ny aktie blir 2,6 kr. Ställt mot fredagens stängningskurs blir det en rabatt på 21%, vilket får anses förmånligt.

Teckningsoptionerna får man utan någon extra kostnad och dessa kan lösas in i hösten 2024 mot en summa som fastställs senare.

Emissionen omfattas till 44% av teckningsåtaganden från befintliga aktieägare, styrelsemedlemmar och ledning, vilket är en positiv signal om att det finns en intern tilltro till bolaget. En annan positiv signal är att ledning, aktieägande styrelsemedlemmar och en befintliga ägare ingått lock up-åtaganden om att inte sälja aktier i Unibap på mellan 90-180 dagar.

Resterande 56% av emissionen täcks upp av garantiåtaganden och ersättningen till dessa ligger på 10% på det garanterade beloppet. Det kan anses vara på gränsen till för mycket, om än inte hutlöst. Önskvärt är självklart om så mycket som möjligt av det kapital som tas in kan återinvesteras i bolaget.

Bland garanterna finns befintliga ägaren och miljardären Peter Lindell via Cidro Förvaltning samt Andras Vajlok. Det är generellt sett inte bra för en emission när befintliga ägare vill ha extra betalt för att vara med på tåget. En förmildrande omständighet i sammanhanget är att ersättningen till de nämnda ägarna är två procent lägre än övriga garanter, alltså 8%. Samt att både Lindell och Valjok tecknar sina sin pro ranta-andelar i emissionen, utan någon ersättning.

”Cidro Förvaltning och Andras Vajlok står för ca 34 MSEK av teckningsförbindelserna och erhåller noll i ersättning för det. Därutöver har de garanterat 15 MSEK och erhåller en garantiersättning på 8% på nämnda belopp. Tittar man på deras totala ersättning för beloppet de varit med och säkerställt innebär det en ”ersättning” på under 2,5%, att jämföra med externa garanter som erhållit 10%. Med andra ord bör det vara ett starkt signalvärde att de tar en så stor del av emissionen till en låg ersättning, trots rådande marknad”, skriver Johan Åman.

Peter Lindell var i slutet av 1990-talet en tidig investerare i Unitbet. Vid börsintroduktionen av Unibet 2004 hade hans och Staffan Perssons gemensamma position i bolaget stigit från 30 Mkr till en och en halv miljard kronor. Idag äger Lindell en stor mängd bolag – både via sitt partnerskap i Rite Ventures och privat via Cidro Förvaltning. Han är bland annat den fjärde största ägaren i spelutvecklingsbolaget Paradox Interactive.

Inga emissionskostnader angivna

I pressmeddelandet om emissionen har bolaget valt att inte ange några emissionskostnader, vilket får anses utgöra bristfällig kommunikation. Här får intresserade aktieägare invänta prospektet för att få koll på kostnadsbilden.

Detta menar Johan Åman beror på att det är svårt att uppskatta kostnaderna när tiden mellan offentliggörande och emission är lång, i detta fall en månad.

”Totala emissionskostnader kommer dock givetvis framgå i prospektet som publiceras den 5 oktober. Uppskattningsvis kommer totala transaktionskostnader, utöver de som avser garantiersättning, att uppgå till ca 6 MSEK”, skriver Johan Åman.