Miljarder till väders

Till sist lyfter ändå Galileo. Efter ett decennium med förseningar, kostnadsöverdrag och gräl kom det slutliga klartecknet häromveckan. Europaparlamentet röstade för det europeiska GPS-systemet Galileo – kallat EU:s största skrytprojekt. Med en prislapp på 3,4 miljarder euro under installationsfasen fram till 2013 är det i alla fall EU:s dyraste industriprojekt.

– Galileo blir den första europeiska infrastrukturen. Den byggs och ägs gemensamt, sa ungerskan Etelka Barsi-Pataky, Europaparlamentets Galileo-ansvariga, strax efter att parlamentet hade röstat ett rungande ja.

På söndagsmorgonen den 27 april sköts den andra testsatelliten, Giove-B, upp från Kazakstan till drygt 23 000 kilometers höjd. Ombord finns bland annat rymdens mest precisa atomklocka. Giove-B bär också utrustning från Saab Space: datorer, signalgeneratorer, antenner och separationssystem. 2013 ska Galileo ha 30 satelliter i banor runt jorden.

Frågan är: Varför? Vad är poängen med ett dyrt, delvis avgiftsbelagt system när GPS redan finns, fungerar och är gratis? Kritiker har kallat Galileo ett svart hål för skattebetalarnas pengar där europeisk rymdindustri mjölkar feta kontrakt.

Och trots lång tids letande och förhandlande gick det inte att hitta en enda privat finansiär. Är inte det en varningsklocka? Bristen på privat delfinansiering fick Galileo att balansera på nedläggningens rand i fjol. Till sist fick EU-länderna själva hosta upp alla pengarna.

Galileos försvarare säger att satellitnavigeringssystemet ska göra Europa oberoende av andra globala system, USA:s Navstar GPS, Rysslands Glonass och Kinas planerade Compass. Dessa system styrs av militären och kan i princip stängas av utan förvarning.

Galileo är helt civilt och är mer precist i positionsbestämning och i tidsbestämning. (Systemet kan användas för att tidsstämpla finansiella transaktioner.) Bristen på finansiärer ursäktas med att Galileo är infrastruktur. Men de stora affärsmöjligheterna finns inte där utan i tjänsterna. Till exempel investerar Nokia miljarder för att hitta exklusiva GPS-applikationer. När väntan på Galileo har varit lång har Nokia otåligt kastat blickar mot Glonass och undrat om det ryska systemet räcker till.

För Saab Space finns däremot pengar att tjäna nu. Under tre år kan Galileo innebära order på mellan 500 miljoner och 1 miljard kronor, säger Lars Nordfeldt, pressansvarig hos Saab Space. Det rör sig om samma utrustning som i testsatelliterna. Statliga Rymdbolaget har också flera kontrakt med Galileo om markbaserade tjänster, som en antennanläggning vid Esrange i Kiruna.

– I branschen är det sällsynt att ha något som liknar serieproduktion. Normalt gör man en eller två konstruktioner av en satellit. Nu ska det vara 30. Då är det lättare att få ekonomi i produktionen, säger Lars Nordfeldt.

Galileos livslängd beräknas till tio år innan det ska förnyas och nya chanser ges. Just nu erbjuder EU ytterligare möjligheter för Saab Space. Bolaget offererar som underleverantör till GMES-projektet (Global Monitoring for Environment and Security). Tio satelliter ska skjutas upp för meteorologi och forskning.

Saab Space, med huvudkontor i Göteborg och verksamhet i Linköping och Wien, blev helägt av Saab AB 2006 när Ericsson köptes ut ur gamla Saab Ericsson Space. Men i december meddelade koncernledningen att man vill sälja Saab Space eftersom det inte hör till kärnverksamheten. Man hoppas att Galileo ska göra bolaget mer attraktivt. Fast kanske avskräcker Galileos upphandlingsregler Europas stora rymdindustrier från ett köp.

Upphandlingsreglerna var en av orsakerna till Galileos förseningar. Vem skulle få de stora kontrakten? EU:s politiker bevakade avundsjukt varandra. Skulle allt gå till de stora drakarna? Fransk-tyska EADS Astrium, fransk-italienska Thales Alenia (ägd av Thales och Finmeccanica) samt franska Safran står för mer än 80 procent av sysselsättningen i branschen.

När transportministrarna i fjol enades om att sprida godiset laget runt lossnade förhandlingarna. Galileo delas in i sex stora arbetspaket: satelliter, bärraketer, drift, systemteknik, infrastruktur för markuppdrag och infrastruktur för markkontroll. En huvudentreprenör får högst tilldelas två av de sex paketen. Och minst 40 procent av varje paket ska läggas ut på mindre underleverantörer. Det är där Saab Space kommer in. Men det är oklart om bolaget skulle gynnas eller missgynnas av att tillhöra en av bjässarna.

– EU-kommissionen försöker nog sprida uppdrag till många länder för att inte anklagas att gynna vissa. Sedan är European Space Agency med och garanterar att bedömningarna blir kvalificerade, säger Erik Kiesow på näringsdepartementet,

I början av årtiondet användes Galileo som ett praktexempel på att käbblande EU-politiker inte kunde leverera. Galileo skulle ha tagits i bruk 2010, men försenades tre år.

Bakslagen för Galileo har varit många och fler kommer säkert. Men, som Galileo Galilei själv säkert skulle ha sagt: Likväl rör den sig.

– Bengt Ljung

—

Galileos användningsområden

Transport, logistik, kommunikation, lantmäteri, jordbruk, fiske, miljöskydd, forskning, turism och fritid m.m.

Vissa signaler blir gratis. Krypterade signaler med hög­re precision kommer att finnas för kommersiella tjänster. Signalerna blir också krypterade för reglerade tjänster, som räddningstjänster, flyg, sjöfart och vägavgifter.