När stabilitet går före tillväxt

Telefoni räknas till de mer konjunkturokänsliga branscherna. Ringer gör man även i sämre tider. För Telia Sonera är det i dag en fördel att kunna kombinera de mer stabila marknaderna i Norden och Baltikum med tillväxten i Eurasien, Ryssland och Turkiet. Mixen gör att intäkterna kan öka med runt 5 procent även nästa år. Men det saknas inte utmaningar för vd Lars Nyberg. Efter att styrelsen i somras tackat nej till budet från France Télécom, som då var värt 56 kronor per aktie, gäller det nu att bevisa Telia Soneras värde.

I Norden är utmaningen att ersätta intäkterna från fast telefoni med andra. Mobiltelefoni håller en jämn nivå och marginalerna verkar nu ha stabiliserats efter att ha pressats under många år. Mobilt internet har varit det senaste årets stora framgång och datatrafiken för privatkunder har ökat 550 procent sedan förra sommaren, medan användandet hos företagen har fyrfaldigats. Ett annat stort framtidshopp är ip-tv, det vill säga tv på internet.

En stor del av framtida vinsttillväxt väntas komma från Eurasien. Via Fintur har Telia Sonera hel- eller delägda bolag på de snabbt växande marknaderna i Kazakstan, Azerbajdzjan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Georgien, Moldavien och Afghanistan samt även sedan några veckor tillbaka i Nepal och Kambodja.

I många länder är mobilpenetrationen låg och även intäkten per kund ligger långt under västerländsk nivå. Men intäkterna ökar fort. Det är Millicom ett strålande exempel på. I Sverige har Telia Sonera 5 miljoner abonnenter. I Kazakstan äger Telia Sonera majoriteten i K-cell som har 7 miljoner abonnemang. Och ett exempel på att det går att tjäna pengar även på lågpriskunder är Telia Soneras spanska mobiloperatör Yoigo. Nyligen berättade bolagets vd Johan Andsjö för Dow Jones Newswires att den ekonomiska krisen gynnar bolagets erövring av nya kunder. Yoigo har i dag en marknadsandel på 1 procent, målet är att nå 10 procent år 2015. Och målet att nå lönsamhet år 2011 verkar nåbart.

En annan utmaning för Telia Sonera är innehaven i Megafon och Turkcell. Bolagen i sig är högintressanta och vinsttillväxten lysande. Problemet är att Telia Sonera äger 37 procent av Turkcell och 44 procent av Megafon. Det gör att Telia Sonera inte kommer åt sin andel av bolagens kassaflöden och vinster. Utan måste nöja sig med värdeökningen på aktierna och eventuella utdelningar. I Turkcell är huvudägaren Cukurova inte intresserat av att släppa greppet. I Megafon har Alfa Group kontrollen och de tidigare planerna att börsnotera Megafon får nog läggas på hyllan ett tag framöver.

Däremot har det dykt upp ett intressant rykte. I förra veckan skrev Thomson Financial News att en uppgörelse är nära mellan Telenor och Alfa Group. Vår norska granne har nämligen likartade problem då Telenor äger 30 procent av ryska Vimpelcom och 55 procent i ukrainska Kyivstar, medan Alfa Group äger 44 procent i de båda bolagen. Uppgörelsen lär gå ut på att Alfa Group överlåter sina aktier i Kyivstar i utbyte mot 12 procent av Vimpelcom plus en andel om 5 procent av den norska statens aktier i Telenor.

Den konspiratoriskt lagda tänker att detta är en testballong från Alfa Group, för att se hur norska staten reagerar. Blir det affär kan den bana väg för en liknande lösning för Telia Sonera.

I fredags meddelade Tele 2 att bolaget skriver ner 943 miljoner kronor avseende goodwill och övervärden. Frågan är om det kan bli aktuellt även för Telia Sonera att skriva ned något på sin goodwill om 87 miljarder kronor. Det är inte omöjligt. Men även om så blir fallet har säkert en del negativa nyheter diskonterats på nuvarande kursnivå.

Aktieägarna har kunnat glädjas åt stora utdelningar senaste åren. I våras blev tilldelningen 4 kronor per aktie, varav 2,20 var extra utdelning. I år får vi troligen nöja oss med ordinarie utdelning. Med tanke på att nettoskulden vid halvårsskiftet uppgick till 50 miljarder kronor är det inte orimligt att räkna med högre räntekostnader under hösten. Även om bolaget har spridit sin upplåning över tiden är det dyrare att finansiera sig i dag när marknaden för företagsobligationer i princip ligger nere i större delen av världen.

_______________________________________________________________

Millicom – favorit i blåsväder

Millicom har länge varit vår favorit bland teleoperatörerna. Vi gillar fortfarande bolaget men risken ökar i takt med att avmattningen i världsekonomin tilltar.

Att sälja mobiltelefoni på tillväxtmarknaderna är lönsamt. Rörelsemarginalen före avskrivningar ligger på 42 procent för Millicom medan motsvarande siffra för Telia Sonera hamnar på drygt 30 procent i år. Mixen av lönsamhet och snabbt ökande antal kunder är aptitlig. Men i ett läge när den globala konjunkturen viker är det stor risk att intäkterna minskar. Många av kunderna i Asien, Latinamerika och Afrika är fattiga och genomsnittsintäkten per kund är låg. För ett år sedan var den 14 dollar, vid halvårsskiftet hade den minskat till 12 dollar.

Därför är matpriset en viktig faktor. Hittills har dock Millicom inte sett några tecken på minskat ringande på grund av dyrare mat. Men ett annat problem som kan påverka telefonbudgeten är att många latinamerikaner och afrikaner som arbetar utomlands skickar hem pengar till sina familjer. Något som i sin tur bidrar till att finansiera köpen av kontantkort. När nu många blir av med sina jobb inom till exempel den amerikanska byggsektorn begränsas denna möjlighet.

I somras höjde Millicom sin prognos för hur mycket pengar som ska investeras i ny kapacitet i år till motsvarande drygt 10 miljarder kronor, vilket är en ökning med 50 procent jämfört med förra året. Det är i grunden en klok åtgärd, men frågan är hur den ska finansieras. Det finns utrymme att låna och skuldsättningen i sig är inget problem.

Vid halvårsskiftet var nettoskulden cirka 6,3 miljarder kronor, vilket är ungefär 60 procent av årets vinst på ebitda-nivå (det vill säga vinst före av- och nedskrivningar och finansnetto). Med i dag när alla företag har svårt att finansiera sig på marknaden för företagscertifikat och företagsobligationer, riskerar räntekostnaderna att bli betydligt dyrare. Vi räknar därmed inte med att Millicom delar ut några pengar till aktieägarna i år.

____________________________________________________________

Telia håller

vinsten uppe

KÖP

Trots ett kärvare ekonomiskt klimat räknar vi med att Telia Sonera kan öka vinsten nästa år. Aktien har följt med i den allmänna nedgången, och efter det att budet från France Télécom drogs tillbaka i slutet av juni har aktien fallit över 30 procent. Till dagens kurs värderas aktien nu till p/e 8,4, räknat på vår vinstprognos för nästa år. Det är billigt i ett historiskt perspektiv även om det är drygt en multipel över konkurrenten Telenor. Lägg dessutom till en aktieutdelning om 2 kronor per aktie, vilket ger en direktavkastning på 5,9 procent, så är aktien troligen ett bra köp. Åtminstone på ett års sikt. Riktkursen är 50 kronor.

_______________________________________________________________

Risken ökar i Millicom

VÄNTA

Som en effekt av sämre utsikter i världsekonomin har vi justerat ned försäljningstillväxten i Millicom till 15 procent nästa år. Det ger en vinst per aktie om 5,5 dollar. Omräknat till svenska kronor blir det cirka 39 kronor. Går allt som tänkt och vår prognos för nästa år håller handlas aktien till p/e 9,4. Det är billigt med tanke på de långsiktigt goda tillväxtmöjligheterna. Men även med lite mer dämpade utsikter är aktien köpvärd och vi sätter riktkursen på ett års sikt till 583 kronor. I ett kortare perspektiv gör osäkerheten på marknaden att vi väljer att rekommendera våra mer försiktiga läsare att avvakta.

Stark vinsttillväxt