”Näringslivet behöver mer politisk analys”

Ökad protektionism och generellt högre politisk osäkerhet ställer krav på bättre politisk riskanalys hos företagen och dess rådgivare.

– Företag behöver mer av holistiskt politisk analys i sin riskbedömning, vi ser en ökad politisk influens både inom näringsliv och juridik, säger Mattias Hedwall, global chef för export och handelsrätt på advokatbyrån Baker McKenzie.

Uttalandet kommer i spåren av USA:s president Donald Trumps olika utspel om stål- och aluminiumtullar och hotet om ett uppblossande handelskrig .

Men frågan är större än så, Trumps protektionism ingår i en global trend som har pågått under ett antal år och inkluderar allt från tullar och avgifter till mer dolda ingrepp, som till exempel standardiseringskrav. Sedan finanskrisen år 2008 har regeringar runt om i världen gjort över 2 300 protektionistiska ingrepp och omfattningen har ökat under de senaste åren, enligt Global Trade Alert.

– Vi ser det i Europa, där Brexit är det tydligaste uttrycket, men det finns överallt, senast som ett inslag i den tyska valrörelsen. Vi ser det också i Asien där inte minst Kina har blivit en mer stängd ekonomi och bevakar sina egna intressen, säger Mattias Hedwall.

Den vedertagna förklaringen är att det handlar om en motreaktion på ökad globalisering, öppenhet och konkurrensutsatthet i världsekonomin som har pågått sedan 1960-talet, till exempel sjönk USA:s genomsnittliga importtullar från cirka sju procent i början av 1960-talet till någon enstaka procent år 2015.

Världshandelsorganisationen, WTO, kan delvis motverka fler och ökade handelshinder, Mattias Hedwall tror till exempel inte att USA:s hänvisning till nationella säkerhetsintressen för att införa stål- och aluminiumtullar håller och att landet skulle vitesföreläggas om det, mot förmodan, inte blir en politisk överenskommelse före dess. Men för att mer effektivt försvara den öppna handeln behövs bi- och multilaterala handelsavtal, och på den fronten går det i fel i riktning. USA har lämnat TPP-förhandlingarna (Trans Pacific Partnership Agreement) och TTIP (planerat transatlantiskt handelsavtal med EU) är bordlagt, samtidigt har EU drabbats av Brexit.

Förflyttar man perspektivet till företagen får vågen av protektionism konsekvenser på flera nivåer. Den mest uppenbara är direkta kostnader för tullar och avgifter som förstås påverkar det exportberoende svenska näringslivet i extra stor utsträckning, eventuella stål- och aluminiumtullar är inget undantag i det avseendet. Mattias Hedwall befarar också en ”hård Brexit” och att effekterna för företagen blir större än de flesta förväntar sig.

– Då blir det tullar mellan Sverige och Storbritannien med en helt ny exportkarta. De administrativa kostnaderna kan hamna så högt som fem procent av handelsbeloppet. Därför är det viktigt att svenska företag gör sin analys, det är bara ett år bort.

Han tillägger att den finansiella sektorn är ett eget ämne i Brexitfrågan, där man redan har sett effekter i form av att företag lämnar London, som Euroclears flytt till Bryssel och att Bank of America flyttar sitt kontor till Paris.

Mattias Hedwall anser att företagen också mer generellt behöver höja garden för en mer politiserad omvärld, det handlar som bekant inte bara protektionism utan om ökad risk inom många politiska områden och geografiska marknader.

– Jag tror man behöver jobba ännu mer supply-chainanalys: Från hur man beaktar tullar och skatter när man går till marknaden till hur man hanterar politisk risk när man har eller överväger att lägga produktion i ett lågkostnadsland.

Klas Eklund, från november förra året Senior Economist på advokatbyrån Mannheimer Swartling, håller med om att företag och deras rådgivare måste blir mer kunniga vad gäller politik i vid mening.

– Det gäller både långsiktiga och kortsiktiga trender, regeringsskiften och olika filosofi vad gäller företagande.

På M&A-området har den protektionistiska trenden hittills inte haft så stor effekt. Klas Eklund, säger att det ett tag till och med ett tag såg ut som 2018 skulle kunna bli ett toppår internationellt utifrån stark konjunktur, låg räntenivå och inflation, gott om kapital och i västvärlden minskad geopolitisk risk. Men nu kommer dels signaler om att konjunkturen toppat i väst, dels risken för ett handelskrig – ett hot som inte är så lätt att analysera.

– Å ena sidan kan tullhöjningar och en mer restriktiv syn på utländska direktinvesteringar leda till att den internationella handeln och kapitalflödena bromsar in, vilket är negativt för M&A-transaktioner. Å andra sidan kan hoten om framtida handelshinder tillfälligt utlösa en positiv reaktion i sektorer där man riskerar att få tullar framöver – man kan vilja investera eller förvärva direkt för att kunna undvika tullar. Men jag tror tyvärr att de negativa effekterna väger över, säger Klas Eklund.

Mattias Hedwall befarar att USA och andra länder kommer att skruva åt regelverket. En del har också redan skett inom ramen för CFIUS, en kommitté som beaktar USA:s säkerhetsintressen vid utländska investeringar, till exempel stoppades nyligen Singaporebaserade Broadcoms planer på att köpa amerikanska Qualcomm, med hänvisning till rikets säkerhet.

– Säkerhetsläget i världen, med ökade politiska spänningar, vidgar generellt gränserna för vilka verksamheter som behöver skyddas i samband utländska förvärv och vi kommer sannolikt att få se mer av restriktioner även på M&A-området, säger Mattias Hedwall.

Vad gäller USA påpekar Klas Eklund att landet kan få lite konstgjord andning med en sänkning av bolagsskatten.

– Det kan innebära att kapital hittar tillbaka till USA där ökad M&A-aktivitet kan ta vid. Samtidigt kan aktiviteten minska utanför landets gränser. Med alla dessa nya faktorer är läget som sagt osäkert. Dock är min bild att utsikterna har försvagats jämfört med början av året.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.