Nätbankens skatteeffekt

Tänk dig att du har att välja mellan att bli kund i två exakt likadana aktiehandelssystem på internet. Systemen ser likadana ut på datorskärmen, båda handlar med svenska aktier, båda är på svenska och båda ingår i samma svenska koncern.

Bara en detalj skiljer. Ett av systemen är baserat i Sverige och rapporterar alla dina affärer till skatteförvaltningen. Det andra är baserat i Luxemburg och rapporterar inte till någon skatteförvaltning. Det ska du göra själv.

Handeln på hjärtat. Vilket väljer du?

Valmöjligheten finns redan. Fondkommissionärsföretaget Öhmans, som lyckats bra med att få volym på sitt internetmäkleri i Sverige (Nordnet), startade förra hösten ett systerbolag i Luxemburg, kallat Eurotrade. Det drivs än så länge lite i skymundan, men kundkretsen växer stadigt, trots att tjänsten är dyrare.

»Banksekretessen i Luxemburg hindrar mig från att säga hur många kunder vi har«, säger Per Åhlgren på Eurotrade och konstaterar att hans filial enbart rapporterar till Luxemburgs kombinerade centralbank och finansinspektion.

Den svensk som vill kan flytta över pengar i omgångar till Luxemburgkontot (summor under 75.000 behöver inte rapporteras till riksbanken) och sedan »glömma« att betala skatter.

katteparadis

Inget nytt med det, kanske någon invänder. Konton i skatteparadis har ju funnits sedan kapitalbeskattningen i Sverige och i många andra industriländer infördes. Inte minst de stora svenska bankerna har ju kontor i Luxemburg.

Sant. Men en detalj skiljer. Med internetbankernas inträde på marknaden är trösklarna för att flytta pengar utomlands betydligt lägre än tidigare – några knapptryckningar på din dator och pengarna är girerade utomlands till en utländsk bank eller aktiemäklare som du redan har förtroende för – kanske för att du jobbat utomlands eller för att dina bekanta rekommenderar den.

»Du kan välja att vara kund var du vill hos oss«, säger svenske Johan Brenner, chef för amerikanska E-trades Europaverksamhet. Han tillägger att hittills har inga svenska skattemyndigheter hittills försökt få information från företagets utländska verksamheter.Bolaget driver verksamhet i tio länder så möjligheterna att placera undan sparkapital finns alltid.

First-E är en ganska nystartad, Irlandsbaserad (av skatteskäl) internetbank med ambitioner att växa både i Europa, Asien och Nordamerika. Bankens affärsutvecklingschef Esther Canonico konstaterar enkelt att det är upp till var och en att deklarera sina skatter mot slutet av året.

För Eurotrade är den inslagna vägen tydligen lyckosam. Inom några månader är det tänkt att en tysk och en belgisk »produkt« ska startas. Inte minst den tyska kapitalflykten till Luxemburg är stor och borde därmed kunna generera omfattande affärer. Kunder efterfrågar också möjligheter att handla med amerikanska aktier från Luxemburg.

»Vi har just nu bara en svensk produkt men däremot har vi utlänningar som handlar Nokia och Ericsson. Visakort kopplat till kontot är en annan given grej, liksom fonder och belgiska obligationer«, säger Per Åhlgren.

Samtidigt flockas utländska konkurrenter för att starta liknande internetbanker. En av dem är belgiska Keytrade men också amerikanska aktiemäklare finns snart på plats.

Skattedebatt

När den här utvecklingen fått pågå under några år mjuknar nog inte bara svenska politikers utan de flesta västpolitikers avoghet mot att mildra kapitalbeskattningen i sina länder. Den svenska regeringen har ju genom den biträdande näringsministern Mona Sahlin redan skickat upp en försöksballong om sänkt skatt inom bara några år.

Inom EU pågår försök att samordna kaptialbeskattningen mellan länderna. Diskussionen har förts av och till under många år, men går fortfarande i snigeltakt (Afv nr 15/2000). Skulle ett genombrott mot förmodan ske, gäller det hur som helst bara skatt på bankräntor. Frågan om banker eller fondkommissionärsföretag ska få rapporteringsplikt på avkastning av aktier eller aktieinnehav är inte aktuell.

Inte riskfritt

För tydlighets skull ska vi kanske avsluta den här artikeln med att poängtera att det inte är riskfritt att flytta pengar utomlands och sedan glömma att räkna med dem i deklarationen.Det mest kända exemplet på hur det kan gå är skatteförvaltningens revision i mitten av 1990-talet hos S-E-Banken, bland andra. Då kontrollerades vilka personer som betalat ut pengar till ett Cyperbaserat nummerkonto som gick till Akelius kapitalförvaltning.

För att komma åt till exempel Öhmans Luxemburgkunder är det inte svårt att tänka sig att skattemyndigheten gör revision på företaget för att se vilka kapitalströmmar som gått därifrån.