Nektar för bankdirektörerna

Man kan bli imponerad, häpen eller arg. Eller allt på en gång. Det är i alla fall svårt att vara oberörd inför lönsamheten i bankernas fonder och kapitalförvaltning.

Affärsvärldens granskning visar att alla banker har nettomarginaler på minst 50 procent i förvaltningen (läs mer på sid 8). I själva verket kan det handla om mer. En stor del av avgifterna går till kontoren som provision. Det syns som regel inte i redovisningen hur mycket. Mellan skål och vägg talar förvaltare om att bruttomarginalen i fonderna – alltså före provisioner – är uppåt 80-90 procent.

Detta ymnighetshorn. Denna lustgård. Detta överflöd av saftig och lättplockad frukt lockar förstås nya aktörer, ivriga att dricka den nektar som droppar, rinner, ja sprutar in i bankdirektörernas gap. En parad av finansmatadorer har mycket riktigt hoppat av och startat fondbolag. Det finns nu runt 3 000 fonder i Sverige och nya lanseras dagligen.

Ett exempel på klassiskt ekonomisk teori alltså; höga marginaler lockar nya aktörer som pressar priserna. Nej, inte riktigt. För marginalerna i bankernas förvaltning stiger, trots att konkurrensen ökar. Det delvis på att marknaden växer så snabbt att det inte blir någon större prispress. Men också på att spararna är trögrörliga eftersom det är svårt att överblicka marknaden och jämföra priser. Spararna vill ha råd för att klara det. Vart vänder de sig då?

Just det. Till sin bank. Och där sitter en tidigare kassör som har omskolats till säljare och håller fram en broschyr om bankens egna produkter. Bankerna har en fantastisk distributionskanal i kontorsnäten och på den marknaden råder oligopol. Så pengarna fortsätter att forsa in i deras breda, dyra och – som regel – mediokra fonder.

Det behövs alltså mer konkurrens i distributionsledet, men det är fel att döma ut fondsparande som rent bondfångeri. Fonderna ger småspararna en fantastisk möjlighet att sprida risker och komma åt nya eller exotiska investeringar.

Ett sätt att förbättra konkurrensen vore att öppna PPM-systemet även för privat sparande. Det skulle skapa en genväg runt de stora bankerna och försäkringsbolagen för många förvaltare som inte har eget distributionsnät. Samtidigt skulle man utnyttja PPMs förhandlingsstyrka när det gäller att förhandla fram längre avgifter. Och distributionsplattformen finns ju redan.

—

Affärsvärlden ökar snabbast

I fredags smällde champagnekorkarna på Affärsvärldens redaktion. Upplagan ökade med 20 700 exemplar, 78 procent, till 47 300 exemplar under 2006.

Affärsvärlden växte därmed överlägset snabbast i svensk affärspress, både i absoluta och relativa tal, och vi befäste ställningen som Sveriges största affärsmagasin. Allt enligt siffror från Tidningsstatistik AB.

Ökningen har flera förklaringar. Bland annat har vi slutit avtal med SIF som köper tidningen åt de medlemmar som har chefsbefattning, vi har ökat marknadsföringsinsatserna och så har vi utvecklat tidningen med flera nya avdelningar. Förnyelsegraden är rekordhög och antalet fullbetalande läsare ökade dramatiskt.

Vi noterar också att kollegan Veckans Affärer tycks välja en annan strategi. VA växer också – med 1 600 exemplar till 35 800. Men av dem är 21 300, nästan 60 procent, friexemplar.

—

apropå…

…klimathot

Börsbolagen har köpt företag för 60 mdr i år, enligt DI. Och nu Ericssons bud på Tandberg. Oron för näringslivsklimatet verkar överdriven.

…störtdykning

Dåliga nyheter för Saab: förundersökning om JAS-affären i Tjeckien. Goda nyheter för Saab: Christer van der Kwast leder.

…veckans Gardell

Nu får han inte vara med i Volvo. Är det verkligen bättre att ha karln utanför tältet?