Nokias motstånd tuffare

Blir år 2000 slutet på sagan om Nokia? Styrelseordförande Jorma Ollila varnade för lägre lönsamhet i Nokia vid bolagets bokslutspresentation i förra veckan.Detta besked ledde till en del bryderi i analytikerleden. Är detta slutet på Nokias fina vinstutveckling?

Skenande kurs

Under de senaste åren har Nokias aktiekurs skenat. Den finska mobilteletillverkaren är nu Europas största företag, mätt i marknadsvärde. Bakom aktiemarknadens Nokiaeufori ligger det faktum att bolaget gång på gång har lyckats slå aktiemarknadens förväntningar. Lönsamheten har ökat stadigt samtidigt som försäljningen vuxit mycket snabbare än hos konkurrenterna. Vinstlyft från ett år till ett annat på 50 eller 60 procent har inte varit ovanliga.

Sedan 1996 har Nokia stadigt ökat sin andel av den växande mobiltelefonmarknaden. Med fler mobiltelefonlanseringar än konkurrenterna och skicklig marknadsföring mot olika kundgrupper så har Nokia blivit världens största mobiltelefonbolag. Marknadsandelen under 1999 var strax under 30 procent. Tre år tidigare var Nokias andel 20 procent.

Ingen tjänar så mycket per såld mobiltelefon som Nokia. Stordriften för Nokia är alltså ofantlig. Men ett skäl till Nokias framgångar är att konkurrenterna Motorola och Ericsson har klantat sig ordentligt de senaste åren. Deras lanseringsmissar och kapacitetsproblem har blivit till fördel för Nokia. Men nu stundar andra tider.

Balans i marknaden

“Balansen mellan efterfrågan och utbud på mobiltelefoner förbättras från i år”, konstaterar Ollila. Han är medveten om att Ericsson och Motorola troligen har det värsta bakom sig och ger Nokia ett hårdare motstånd på telefonmarknaden.

Men att utifrån den förändringen räkna ut Nokia är helt fel. Nokias mobiltelefoner, idag två tredjedelar av bolagets försäljning, har nämligen fortfarande mycket goda förutsättningar att utvecklas bättre än konkurrenternas.

Knappast bättre

En Nokiatelefon är på intet sätt bättre än en Ericssonnalle. Men Nokia har tagit tillfället i akt att arbeta in sitt varumärke. Och det är en fördel när allt fler sålda mobiltelefoner går till mobilanvändare som ersätter sin gamla telefon med en ny. I takt med mobiltelefonins utveckling, och allt lägre telefonpriser, får den hastiga tillväxten i abonnentleden därmed allt mindre betydelse för den totala försäljningen.

Förra året var 40 procent av totalt 275 miljoner sålda mobiltelefoner i världen ersättningstelefoner.

I år väntas ungefär hälften av alla sålda telefoner ersätta andra och när marknaden blir mer mogen ökar andelen till 70-80 procent.

Nya andelar

Ökad konkurrens till trots så satsar Nokia vidare på att ta marknadsandelar. Det gör även Motorola och Ericsson. Men även om detta ökar Nokias marknadskostnader så kan dessa delvis kompenseras av Nokias massiva stordrift på telefonsidan. Den nya marknadssituationen kommer ändå att pressa lönsamheten. Jorma Ollila tror inte på en repris av förra årets lönsamhetsnivå, 23,5 procents rörelsemarginal. Men runt 20 procent bör Nokia kunna tjäna på sina mobiltelefoner, vilka därmed tjänar över 30 miljarder kronor i år.

Nokias telenät, främst mobilnät men även bredband för fasta telenät, satsar hårt på tredje generationens mobilsystem och IP-telefoni. Utvecklingsinsatser och investeringar ger sämre lönsamhet också här.

Men att Nokia hamnar i kylan verkar det ändå inte finnas så stor risk för. En ganska konservativ uppskattning av årets vinst är 43 miljarder kronor. Vinstlyftet, 30 procent, är inte i samma storleksordning som förra året, men uppskattningen är som sagt försiktig. Fortfarande finns goda möjligheter att Nokia visar ännu högre vinst.