Chefsekonomerna: Höj barnbidraget, sänk arbetsgivaravgiften

I september presenterar regeringen sin sista budget före valet 2026. Svensk ekonomi lider av en långdragen lågkonjunktur och regeringen har det tufft i opinionen. Tidöpartiernas väljarstöd ligger på 44%, enligt Väljarbarometern för SVT från juni. Det går att jämföra med oppositionens stöd på 53,3%. En väl beprövad strategi inför ett valår är att besluta om expansiv finanspolitik. Investera pengar i ekonomin för att lyfta såväl konjunktur som opinion.

Konjunkturinstitutet släppte en prognos tidigare i augusti om att reformutrymmet kommer att uppgå till 34 mdr kr. Men ekonomer spår att 60 miljarder, nästan det dubbla mot KI:s prognos, är en rimligare siffra.

Affärsvärlden har frågat två chefsekonomer om hur ekonomin kommer att se ut under det kommande valåret.

100 miljarder i reformer

Torbjörn Hållö är chefsekonom på LO och tror på en expansiv höstbudget precis som förra året. Då budgeterades 60 mdr kr i reformutrymme, medan stödet för Ukraina lades utanför.

“Sen hade man också olika insatser i vårbudgeten. Om man summerar så handlar det om 100 miljarder i ofinansierade reformer”, menar han.

2026 blir inget undantag om man frågar Hållö. Han tror att reformutrymmet återigen kommer att sägas vara kring 60 miljarder, men att det i praktiken blir större än så när olika reformer läggs utanför budgeten.

En expansiv finanspolitik är något han ser positivt på. Den borde främst riktas mot låg- och medelinkomsttagare för att driva på efterfrågan i ekonomin.

“Vi får ju inte igång hjulen i Sverige. Vi har trott i något år – eller två till och med – att hushållen ska börja konsumera nu. Men de har inte börjat än.”

Hans förslag? Höj barnbidraget.

“Det är bara att trycka på en knapp så ramlar pengarna ut – och det träffar väldigt rätt. Skulle jag välja ut en sak man bör göra så är det barnbidraget”, säger Torbjörn Hållö, men lyfter behovet av långsiktiga investeringar. Både järnvägsnätet och offentlig infrastruktur är viktiga pusselbitar för att stimulera ekonomin, enligt honom.

Inga konflikter till vänster…

Valår brukar också innebära positionering i olika frågor.

Vilka blir de stora ekonomiska debattfrågorna inför valet? 

“Konfliktlinjerna är ganska få på det ekonomiska området och finns snarare på andra områden som migration eller integration“, menar han.

Torbjörn Hållö tror, precis som han själv förespråkar, att Tidösamarbetet kommer att lägga fram en höjning av barnbidraget till hösten. Dessutom pekar han på att Socialdemokraterna å andra sidan föreslagit ett typ av jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Höger- och vänsterpolitik blandas ihop.

Det tycker Hållö är dåligt.

“Jag tror att samhället mår bättre av att ha en ekonomisk-politisk diskussion än en kulturpolitisk diskussion.”

… men massor till höger

Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv håller inte med Torbjörn Hållö. Han tror att klassiska vänster-höger frågor kommer att prägla valåret.

“Det kommer att handla mycket om hur hushållen har det i Sverige och den ekonomiska utvecklingen”, säger han.

Arbetslöshetssiffrorna och den svaga tillväxten kommer att hamna i fokus, tror Sven-Olov Daunfeldt.  Och det kommer oppositionen att ställa regeringen till svars för. Det blir lättare att särskilja sig från sina politiska motståndare i frågor som rör ekonomin  än till exempel invandring och kriminalitet, där Daunfeldt upplever att partierna står närmare varandra.

Men lägger inte Socialdemokraterna fram ekonomiska förslag som kan ses som klassiska högerförslag?

“Om höstbudgeten innehåller det jag önskar, såsom stora sänkningar på bolags- och marginalskatter, kommer det att tydliggöra skillnaden mellan regeringen och oppositionen. Om regeringen istället presenterar en bidragsbudget, så kommer det att ligga närmare Socialdemokraternas ekonomiska politik. Men även om det blir så, kommer man att försöka hitta olika saker som skiljer sig åt”, hävdar han.

Företagen i fokus

Inför höstbudgeten vill Sven-Olov Daunfeldt att finanspolitiken ska fokusera på att öka tillväxten. Även han sällar sig till gruppen som menar att reformutrymmet kommer att bli stort – runt 60 till 70 miljarder kronor.

Vad står på hans önskelista inför höstens reformer, utöver sänkningar på bolags- och marginalskatter, som han redan nämnt?

“Jag skulle vilja sänka arbetsgivaravgiften för unga”, menar han.

Daunfeldt framhäver att den reformen skulle vara bra både för konjunkturen och för den långsiktiga tillväxten.

“Vi vet att det ökar antalet arbetade timmar relativt mycket. I ett läge där vi har hög arbetslöshet och väldigt många som är undersysselsatta så skulle det vara en viktig reform.”

Det här är enbart några av de 63 reformer som Svenskt Näringsliv har föreslagit för att öka tillväxten. Det Sven-Olov Daunfeldt vill fokusera på är företagsklimatet, en fråga som han tycker hamnat i skymundan de senaste åren. Regelförenklingar och sänkta skatter är vad politikerna borde prioritera framöver.

“Utan växande företag har vi ingen växande ekonomi.”

Läs mer:

Den sega krisen: Så liknar dagens lågkonjunktur 70-talets

Lågkonjunkturen som aldrig tar slut: ”Glömt hur skadlig hög inflation är”

KI: Lågkonjunkturen biter sig fast trots ljusare hushållshumör