Normal skörd väntas – men lönsamheten på bottennivå

Årets spannmålsskörd ser ut att hamna i nivå med tioårssnittet. Men kalkylen för de svenska odlarna är den sämsta på fem år. Höga kostnader och vikande världsmarknadspriser pressar marginalerna och hämmar nya investeringar.
Normal skörd väntas – men lönsamheten på bottennivå - Lantmännen skördeprognos
Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk, kommenterar årets skördeprognos.

Årets spannmålsskörd förväntas bli 5,5 miljoner ton spannmål, vilket är i nivå med tioårssnittet. Det framgår av en färsk skördeprognos från Lantmännen som kom under onsdagen.

“Vi har haft några lite svagare år, men ser nu mer optimistiskt på läget. Det verkar som att vi går mot en bra skörd. Om vi tar bort de lite svagare åren ur jämförelsen så hamnar vi något högre än genomsnittsnivån”, säger Per Germundsson, spannmålschef på Lantmännen Lantbruk.

Det finns lokala och regionala variationer men överlag ser grödorna ut att vara i gott skick och kunna ge en bra avkastning. Det är ett välkommet besked för svenska spannmålsodlare efter två år med relativt dåliga skördar.

Sämsta lönsamheten på fem år

Trots att skörden förväntas bli god finns det ett problem – lönsamheten.

Svenska spannmålsodlares lönsamhet har påverkats negativt av de senaste två årens minskade skördevolymer och sämre kvalitet. Marginalerna har även pressats av höga priser på insatsvaror och vikande världsmarknadspriser.

Årets lönsamhetskalkyler uppskattas bli de sämsta på fem år, enligt Lantmännen.

“Globala spannmålspriser är pressade och insatsvaror som gödsel ligger kvar på en hög nivå efter invasionen av Ukraina. Det gör att man är fast i ett kostnadsläge som är tufft”, säger Germundsson.

Dålig lönsamhet håller även tillbaka nödvändiga och långsiktiga investeringar.

“Det blir mer kortsiktiga investeringar. Långsiktiga investeringar som dränering eller klimatanpassning får stå tillbaka i sämre tider. Risken är att man tappar produktionsförmåga när vissa investeringar inte kan göras i tid.”

Beredskapen inför en kris

I Lantmännens skördeprognos finns även ett beredskapsperspektiv, och frågan är hur försörjningssystemet står sig i kristider.

“Spannmål är ett område där vi har hög självförsörjningsgrad. Men när det gäller nötkött och fläsk är vi i en importposition. Det är ingen bra grund om man vill bygga upp ett robust försörjningssystem”, säger Germundsson och avslutar:

“Den politiska diskussionen förs på ett sätt som den inte gjorde för fem år sedan. Men de processerna har ledtid. För att fylla beredskapslagren krävs en viss skördenivå, och årets skörd ser i alla fall ut att kunna ge de förutsättningarna.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.