Är Kraft Heinz-klyvningen nog för en vändning?

Häromdagen bekräftade amerikanska Kraft Heinz ($26) att de rykten som florerat om en uppdelning av företaget stämmer. Livsmedelsjätten kommer att skäras itu i två delar med de tillfälliga arbetsnamnen:

• “Global Taste Elevation Co.” som kommer ha ett globalt fokus på framför allt såser, smaksättare och bredbara pålägg. Varumärken inkluderar exempelvis Heinz och Philadelphia.
• “North American Grocery Co.” som blir ett bolag med större fokus på basvaror som säljs i amerikanska livsmedelsbutiker. Namnen är inte särskilt välkända i Sverige, men en majoritet av intäkterna ska komma från varumärken som är nummer ett eller två i sin kategori.

Intressant är att bolagets största ägare med 27% av aktierna, Warren Buffett genom investeringsbolaget Berkshire Hathaway, inte stödjer idén om en uppdelning även om han bekräftar att bolaget har en del problem.

Dyrköpta stordriftsfördelar

Uppdelningen är spiken i kistan för den allmänt sett misslyckade jättefusionen av Kraft och Heinz under 2015. Ett samgående som drevs igenom av Berkshire Hathaway tillsammans med det brasilianska riskkapitalbolaget 3G Capital, som av många är kända för att vara rätt så hänsynslösa kostnadsjägare.

Motivet till samgåendet var de vanligt förekommande harangerna om stordriftsfördelar som skulle möjliggöra stora kostnadsbesparingar genom operationella synergier och bättre förhandlingskraft gentemot leverantörer och handlare.

Men kostnadsbesparingarna verkar gett långsiktiga problem och fusionen ska nu alltså delvis göras ogjord. En kul parentes är att vi redan 2017, när Kraft Heinz försökte förvärva brittiska Unilever, lyfte ett frågetecken för hur sund bolagets strategi kunde tänkas vara på sikt.

Givet vad vi nu vet var det kanske lika väl att inte den affären gick igenom. Unilever har förvisso inte varit någon succé på börsen men har åtminstone krossat utvecklingen för Kraft Heinz, vars aktie är ned över nästan alla tänkbara mätperioder.

Konsumentbolagen delar upp sig

Kanske ska uppdelningen av Kraft Heinz också ses i ljuset av en bredare trend av ”dekonglomeratisering”. Det vill säga den trend som ursprungligen kan sägas ha uppstått någon gång i slutet av 1980-talet, centrerad kring idén att bryta upp gamla konglomerat som då hade förvärvat ihop mängder av disparata verksamheter. Som Volvo under P.G. Gyllenhammar för att ta det mest välkända svenska exemplet.

Inom just konsumentprodukter verkar den här trenden tagit ny fart på senare tid. Vi har de senaste åren sett flera exempel på bolag som delat upp sina varumärkesportföljer eller brutit ut sin konsumentverksamhet.

Två stora exempel är hälsobolagen GSK och Johnson & Johnson som bägge knoppat av sin verksamhet inom konsumenthälsa i två nya börsbolag: Haleon (2022) respektive Kenvue (2023). Ett annat exempel är uppdelningen av Kellogg (2023) i WK Kellogg (flingor) samt Kellanova (snacks). I ett nordiskt perspektiv kan senaste årens omstrukturering av Orkla, bort från den tidigare konglomeratmodellen, nämnas. Vi minns också den tidigare skilsmässan mellan Cloetta och Fazer som har vissa likheter.

Framför allt är det ett motiv som är ofta återkommande: att öka ledningens fokus i en värld där konsumenternas preferenser verkar förändras allt snabbare.

Nya trender hotar varumärkesjättarna

Att de globala varumärkesjättarna kommer fortsätta dominera sina respektive produktkategorier är alltså inte längre en lika självklar sanning som tidigare.

I stället är intrycket att flera av dessa har utmaningar. Inte minst när det gäller att hitta tillväxt, vilket också varit Kraft Heinz allra största problem.

I ena änden finns nämligen handlarnas egna varumärken och andra utpräglade lågprisvarumärken. I andra änden hittar vi numera allt oftare nya mer snabbfotade uppstickare. Inte sällan lokala produktbolag som framställer sig som mer personliga, unika och hållbara. Ofta med marknadsföring via influencers och ibland med direktförsäljningsmodell.

Det här riskerar lämna de traditionella jättarna någonstans i mitten, vilket generellt brukar anses vara en dålig plats att befinna sig på. På börsen har exempelvis samtliga bolag i tabellen nedan tappat i värde senaste året. Detta på en börs som är upp 16% under samma period.

Så värderas livsmedelsjättarna

Räcker det för att lyfta Kraft Heinz?

De globala konsumentjättarna lär knappast försvinna, men de har helt klart vissa utmaningar och har gått dåligt på börsen. Kraft Heinz är ett av de lägre värderade bolagen i sektorn, vilket man kan se antingen som ett tecken på dålig kvalitet eller som en möjlighet till förbättring.

Även om det finns gott om företag som värderas högre ser vi ingen omedelbar uppsida genom uppdelningen av företaget. Separationen genomförs ju inte för att få en högre värdering på aktien, utan för att möjliggöra för bolaget att adressera de olika utmaningar som finns. Aktien föll 7% på uppdelningsbeskedet där en möjlig tolkning är att bolaget nu väntas gå en ganska stökig tid till mötes. Planen är att separationen ska genomföras under andra halvan av 2026.

På längre sikt är det operationella förbättringar som behövs för att lyfta Kraft Heinz, och dess två blivande börsbolag. Vi får se om uppdelningen av företaget räcker för att åstadkomma det. Vi är neutrala till aktien.