Nyintroduktioner: Varning för vinsthemtagningar

När en insider säljer en post i sitt företag brukar marknaden dra åt sig öronen. För några veckor sedan sjönk till exempel internetdiverseföretaget Framfabs aktie med över tio procent på en dag sedan det visat sig att flera av grundarna hade sålt sina aktier. En försäljning från storägarnas sida visar att dessa har hittat bättre placeringsalternativ. Därmed är det svårt att motivera varför den vanliga placeraren ska behålla sina aktier.

När det gäller nyintroduktioner visar Affärsvärldens stora granskning av nyintroduktioner på börslistorna och SBI från 1997 att principen bör vara densamma: var försiktig när ägarna säljer ut och cashar hem.

Undersökningen skiljer på två kategorier av nyintroduktioner: De som sker utan nyemission, det vill säga där de gamla ägarna uteslutande säljer egna aktier, och de som utgörs av kombinerade nyemissioner och ägarspridningar. Slutsatserna utifrån de 109 introduktionerna är entydiga.

o Av de tio största utförsäljningarna har endast en slagit index.

o Av de tio största nyemissionerna har däremot sju gått bättre än index.

Nyemissioner är bättre

Många bolag behöver kapital för att kunna finansiera en expansion och söker sig därmed till börsen. Att göra en nyemission i samband med en notering är en av företagens möjligheter att skaffa kapital. Kursutvecklingen visar med

all tydlighet att marknaden premierar dessa företag fram-för bolag där huvudägarna säljer ut sina aktier i samband med börsintroduktionen.

En förklaring till utförsäljningarna är att många av de senare företagen verkar i mogna branscher och inte behöver kapital. Fastighetsbolag som Castellum och Pandox hade i samband med börsnoteringen starka balansräkningar. Samtidigt kan man hävda att de placerare som deltog i introduktionerna inte kan ha förväntat sig att aktierna skulle stiga med över 100 procent, vilket index gjort under tiden. Detsamma kan sägas om de bolag som är verksamma i livsmedelsbranschen, något som gäller för tre av de tio företagen på “utförsäljningslistan”.

Hela 60 bolag introducerades 1997. Endast en tredjedel av den totala volymen var nyemissioner, vilket kanske är en av förklaringarna till att endast 30 procent av de 60 bolagen gått bättre än index. 1998 introducerades knappt 25 bolag och mätt i volym är nyemissionerna större än utförsäljningarna. En av förklaringarna till att färre bolag gjorde börsintroduktioner 1998 är förmodligen det dåliga resultatet 1997. En annan förklaring är de stora börsnedgångarna under höstarna 1997 och 1998. När det blir sämre klimat på börsen brukar bolagen få svårare att attrahera kapital.

I takt med att allt fler internetföretag sökt sig till börslistorna har nyemissionsföretagen numera ett stort övertag jämfört med utförsäljarna.

Är det roliga slut?

Internetföretag är ofta i behov av expansion och behöver därför ett stort kapital. Av 30 bolag som introducerades 1999 var cirka två tredjedelar verksamma inom internetbranschen. Även i år har företag med internetverksamhet stått för majoriteten av introduktionerna. Och de flesta av årets introduktioner har slagit index. Fler bolag står i kö för att introduceras, men frågan är om marknaden klarar av så många fler nyintroduktioner i år. I fredags var det premiär för Jobline och kursen slutade 10 procent under utförsäljningspriset.

Det kan vara en fingervisning om att det roliga är slut för denna gång.