Ohlsson: Tre skäl till att inte sänka reporäntan

Det framgår av det penningpolitiska protokollet från Riksbankens senaste möte den 1/7.

För det första var han bekymrad över att lagar, förordningar, avtalsvillkor etcetera inte skulle vara utformade för en verklighet med negativa räntor. Efter en del inledande problem blev hans slutsats att detta troligen inte är problem på lite längre sikt.

För det andra var han oroad över att efterfrågan på kontanter skulle öka och därmed minska penningpolitikens effekter. Detta har visat sig inte vara något problem vid den nuvarande nivån på reporäntan, men ju lägre reporäntan sätts, desto större blir risken att efterfrågan på kontanter gradvis börjar öka, enligt Ohlsson.

För det tredje stod det inte klart för honom att de ekonomiska aktörerna skulle agera på samma sätt i en minusvärld som i en plusvärld. Här menade han att det finns risker att aktörer som har kommit att möta sjunkande minusräntor i sin jakt på avkastning ökar riskerna i sina portföljer mer än vad de skulle ha gjort om det hade varit plusräntor som sjönk. Samtidigt har inte hushållens inlåningsräntor följt andra räntor till minusvärlden, och detta innebär enligt Ohlsson att penningpolitiken inte har kommit att verka via hushållens inlåning.

Ohlssons slutsats blev att reporäntan nu bör hållas oförändrad, samtidigt som han ställde sig bakom beslutet om förlängda köp av statsobligationer.

Enligt Ohlsson var utökade och förlängda köp av statsobligationer det lämpligaste penningpolitiska medlet, och resultaten av de köp som hittills har gjorts var enligt hans mening goda.

nullnull