Personkopplingar i Swedbankhärvan riskerar skada branschens förtroende

KOMMENTAR: Finansinspektionens Erik Thedéen har haft både Swedbanks styrelseledamot Peter Norman och storägaren Folksams vd Jens Henriksson som chef. Personkopplingar riskerar att skada branschens förtroende.

Att svenska börsbolag måste förklara sig inför USA:s myndigheter händer både nu och då. 2017 gick det så långt att Telia, med storägaren svenska staten, tvingades betala miljardbelopp i böter efter korruptionsaffärer i Uzbekistan.

Att USA ber en svensk myndighet om förklaringar, är nog ovanligare. Men efter Uppdrag Gransknings avslöjande om misstänkt penningtvätt i Swedbank ville USA ha möte mellan ambassadens chargé d’affaires och Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

”Syftet är att få en briefing kring Swedbank och FI:s åtgärder”, stod det att läsa i det brev som skickades från ambassaden.

Det finns i dag inga uppgifter om att amerikanska myndigheter har initierat någon utredning kring Swedbank, likt dem som görs om Danske Bank. Men skulle det ske kan det stå banken dyrt.

Risken är att de ”åtgärder” som ambassaden vill höra mer om inte uppfattas som tillräckliga.

Tiotusenkronorsfrågan är förstås om de är det.

I fjol skrev SvD Näringsliv att Finansinspektionens utredare funnit att två banker, SEB och Swedbank, ”åsidosatt sina skyldigheter enligt penningtvättslagen”

Det rörde sig om både övergripande brister och enskilda misstänkta bolag. Undersökningsgruppen föreslog att områdescheferna skulle besluta att ”ta vidare ärendena till chefsjuristen för sanktionsprövning.” En källa säger till SvD att det var så illa att det borde ha slutat i någon form av sanktion, böter eller varning för Swedbank och SEB.

Och nu tycker man ju att FI – med samma frenesi som Anticimex eliminerar skadedjur – borde ha agerat för att utplåna dessa brister i de systemviktiga bankerna.

Men icke. Det hamnade aldrig på generaldirektör Erik Thedéens bord, men ärendet drogs för vice generaldirektör Martin Noréus i egenskap av verksamhetsområdeschef för Bank.

FI nöjde sig med att mana till bättring och avslutade sedan utredningen om penningtvätt utan vidare åtgärder. Det är som om Anticimex respektfullt men bestämt skulle be vägglöss och kackerlackor att flytta – och sedan förvänta sig att det skulle hända.

Uppdrag Gransknings Swedbank-avslöjande kom därför som en obehaglig reality check.

En närmare titt på de personer som har höga poster och som har stort inflytande och stort ansvar avseende Swedbank väcker frågan om personliga relationer kan ha påverkat besluten.

FI:s Erik Thedéen är tidigare statssekreterare under dåvarande finansmarknadsminister Peter Norman. Den senare valdes 2016 in i Swedbanks styrelse.

Erik Thedéen har dock jävat ut sig i frågor som rör Peter Norman. De ärenden som rör Swedbanks påstådda penningtvätt i Baltikum delegeras sedan den 25 januari 2019 till biträdande generaldirektören Martin Noréus.

En annan som skulle ha påverkats av ett sanktionsbeslut mot Swedbank är Jens Henriksson, vd på Folksam, som är bankens näst största ägare. Även Jens Henriksson är Erik Thedéens förre chef. Han är ordförande i pensionsbolaget KPA där Folksam äger 60 procent. År 2015 rekryterade han Erik Thedéen till vd för KPA.

– Jag är glad åt att ha rekryterat en sådan stark kraft, förklarade Jens Henriksson i ett pressmeddelande.

Redan då, 2015, kände Jens Henriksson och Erik Thedéen varandra. De hade både varit verkställande direktörer på Stockholmsbörsen. Erik Thedéen lämnade börsen 2010 och efterträddes samma år av Jens Henriksson.

Det finns fler personkopplingar. När Jens Henriksson lämnade Nasdaq OMX för att bli vd för Folksam blev chefsjuristen Magnus Billing ny vd för Stockholmsbörsen. Några år senare blev Magnus Billing, som arbetat med Jens Henriksson och Erik Thedéen, vd för Alecta.

Alecta är Swedbanks tredje största ägare, med 4,84 procent av kapital och röster. Tillsammans med Folksam äger Alecta 11,83 procent av aktierna. När rykten om penningtvätt pressade bankaktien förlorade försäkringsbolagen miljarder.

Hur reagerade då storägarna när Swedbanks aktie backade? Rasade de? Uttryckte de missnöje med att FI la ner det tidigare penningtvättsärendet?

Nja. Alectas vd Magnus Billing skrev en krönika i Financial Times där han förklarade att det här med penningtvätt är för stort för ett lands myndigheter att hantera och att EU borde ta tag i det.

Indirekt tog han således Finansinspektionen, med den förre medarbetare Erik Thedéen som generaldirektör,  i försvar.

Ett par dagar tidigare hade dessutom Erik Thedéen sagt samma sak i en intervju i SvD. Han talade om behovet av en ny EU-myndighet som skulle kunna stärka samarbetet mot penningtvätt och efterlyste mer europeisk koordinering.

Rasar storägarna mot Swedbanks ledning då? Nej, inte det heller. I måndags förklarade Folksams Jens Henriksson för Dagens Industri att han vill ge Swedbanks vd och ordförande fortsatt förtroende.

Mot slutet av artikeln restes frågan huruvida Folksam och Jens Henriksson verkligen kan se professionellt på innehavet i banken. Han och Swedbank går nämligen way back.

Under Finanskrisen hade de nära vännerna Jens Henriksson – då på valutafonden IMF – och dåvarande finansminister Anders Borg, huvudrollerna i räddningsaktionen ”Operation Baltikum”. Det handlade om att förhindra en devalvering av den lettiska valutan för att rädda Swedbank och SEB. Det lyckades. Och i kölvattnet av dessa händelser klev Folksam med dåvarande vd:n Anders Sundström in som ny storägare i Swedbank.

Det blev en fantastisk affär för Folksam som 2013 ersatte Anders Sundström med Jens Henriksson. Och när Peter Norman blev föreslagen till Swedbanks styrelse 2016 satt Jens Henriksson i bankens valberedning.

Ingen – inte ens amerikanarna på ambassaden i Stockholm – säger att det är brottsligt att rekrytera sådana som man känner och har förtroende för. Men Finansinspektionen, Folksam, Alecta och Swedbank befinner sig i förtroendebranschen. Om misstanke uppstår om att olika lojaliteter och vänskapsband tillåts påverka viktiga beslut, är det allvarligt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.