Räntehöjning sågas av tungviktare

Tillväxten ser ut att falla rejält i år och nästa år. Arbetslösheten är på väg upp. Dessutom, både faktisk och förväntad inflation ligger under inflationsmålet på cirka 2 procent. Trots det har Riksbanken varit ovanligt tydlig med sin avsikt att höja räntan.

Räntebeskedet kommer på torsdag förmiddag.

Kan bli allvarlig situation

Att styrräntan ser ut att bli 0,25 procentenheter högre är i sig inget större problem, enligt Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare på amerikanska Pimco, som förvaltar tillgångar för sammanlagt 1 880 miljarder dollar.

– Den stora risken med det här är att Riksbanken tappar förtroende på marknaden och att inflationsförväntningarna faller ännu mer. Då kan situationen bli allvarlig, säger han.

Beck-Friis påminner om att Riksbanken i december i fjol gjorde samma sak, alltså höjde räntan trots att det underliggande inflationstrycket låg under målet.

– Om marknaden ska tro på att inflationen ligger på 2 procent på sikt måste Riksbanken reagera på ett sätt som visar att det är detta som är målet.

”Irrationell rädsla”

Professor Lars E O Svensson, vice riksbankschef 2007–2013 tycker att signalerna från Riksbanken, med riksbankschefen Stefan Ingves i spetsen, vittnar om en ”irrationell rädsla” för negativa räntor.

Riksbanken räntehöjning för ett år sedan, från rekordlåga minus 0,50 till minus 0,25 procent, var också fel och dåligt motiverad, enligt Svensson, som tycker sig se konturerna av ett i raden av Riksbankens misslyckade försök att normalisera styrräntan.

– Denna politik prövades redan i större skala med räntehöjningarna på 1,75 procentenheter 2010–2011, med förskräckande resultat, säger han.

Professor Karolina Ekholm, vice riksbankschef 2009–2014, ifrågasätter också den väntade räntehöjningen. Hon ser främst ett tajmingproblem.

– Givet att räntan har hållits i negativt territorium under så lång tid så framstår det svårmotiverat att höja den just nu. Om det motiveras med att en negativ ränta leder till oönskade sidoeffekter så blir den naturliga följdfrågan varför vi i så fall har haft en negativ ränta så länge, säger hon.

Extrema stimulanser

Det är svårt att ringa in exakt varför investeringar och konsumtion inte ökar mer trots åren av extrema penningpolitiska stimulanser från Riksbanken. Ekonomer pekar ofta på en svag produktivitetsutveckling och att både den globala och den svenska ekonomin har blivit mer digitaliserad och mer global som avgörande faktorer. Demografin, med en åldrande befolkning, bidrar också till att öka sparandet och dämpa risktagandet i ekonomin.

– Problemet är snarast att penningpolitiken inte varit tillräckligt expansiv, inte att den varit för expansiv, säger Svensson, som hellre hade sett en räntesänkning än den planerade höjningen.

Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, tycker att det i grunden är rätt av Riksbanken att höja räntan. Det är dags att riva av plåstret och begränsa de långsiktiga problem som skapas av minusräntor, anser han.

– Riksbanken har fått ganska dåligt betalt för den här expansiva politiken och min slutsats är att inflationen har visat sig svårare att kontrollera än vad Riksbanken hade räknat med, säger han.

– Det finns starka strukturella faktorer som håller nere inflationen, där globaliseringen är den viktigaste, tillägger han.

Enligt Isaksson har Riksbanken fokuserat alldeles för hårt på inflationen. Han tycker att penningpolitiken måste utformas med större hänsyn till faktorer som kronan, kredittillväxten, resursutnyttjandet, arbetsmarknaden, bostadspriser och hushållens skulder.

– Det är inte rimligt att centrala värden i svensk ekonomi tar stryk för att hålla inflationen på 2 procent. Man har gått för långt i de här avvägningarna.