RÄNTOR: Toppen
Det är åtminstone vad allt fler av bedömarna på penningmarknadentror. Enligt nyhetsbyråns Reuters ränteindikator vargenomsnittsbedömningen i oktober att tioårsräntan skulle fallapå ett års sikt. Och det var första gången hittills i år. Under1999 har enkäten hela tiden pekat mot stigande räntor, vilket juhar varit helt riktigt.
Nivåproblem
Däremot kan man inte säga att prognosmakarna har varit särskiltbra på att förutsäga nivåerna. Uppgången har blivit betydligtstörre än väntat. I januari, när tioårsräntan låg på 4,0procent, spådde prognoserna bara en marginell uppgång på ett årssikt. I takt med att räntorna har stigit har dock även prognosernajusterats uppåt. Men de har hela tiden bara pekat mot en uppgångpå 0,2-0,3 procentenheter över 12 månader. I oktober, närtioårsräntan hade stigit till över sex procent, svängdeprognoserna alltså och pekade på en marginell nedgång till 5,92procent på ett års sikt.Under den senaste veckan har dock de långa räntorna fallitkraftigt, med en kvarts procentenhet, och ligger därmed redan nupå 5,75 procent. Inte för att just den senaste veckans nedgångbehöver visa sig varaktig.Någon ny signal som sätter fart på inflationsrädslan kan säkertfå räntorna att stiga med en kvarts procentenhet igen. Däremotfinns det en hel del som talar för att den uppåtgående trend somstartade vid årsskiftet nu i stort sett är slut.
Ohållbart lågt
I början av året var realräntan, mätt som skillnaden mellannominell ränta och inflationsförväntningar, nere i ett parprocent, vilket är en så låg nivå historiskt sett att denknappast är hållbar i längden. Den främsta orsaken till deextremt låga räntorna var förstås att man trodde att Asienkrisenskulle slå mycket hårdare mot industriländerna. Nu har det visatsig att det inte var så farligt med det, och att konjunkturenäven i Europa är på väg uppåt. Det har fått räntorna att börjastiga. Nu innebär inflationsförväntningar på två procentoch nominella tioårsräntorpå 5,75 procent (som i måndags) att realräntan har stigit till3,75 procent. Det är, återigen historiskt sett, ungefär den nivåsom den långa realräntan bör ha. Det talar för att långräntornanu kan ha nått toppen.Att de korta räntorna lär stiga påverkar visserligen också delånga. Men en viss åtstramning är ju redanväntad och borde inte få så stor effekt när den välförverkligas.
Det korta hotet
Alla håller dock inte med. Jan Häggström, chefekonom påHandelsbanken, tror att den svenska tioårsräntan kommer attstiga ungefär en procentenhet till innan toppen är nådd.Obligationsmarknaden är inte så perfekt att den fullt ut hartagit hänsyn till framtida styrräntehöjningar. Han menar därföratt även de långa räntorna troligen fortsätter uppåt närcentralbankerna väl börjar strama åt.Att likheterna med förloppet under 1994 skulle betyda attränteuppgången snart är slut håller han inte alls med om. Hanmenar tvärtom att man nu, liksom då, gör misstaget att tro atträntehöjningarna redan är diskonterade på obligationsmarknaden.Det misstaget gjorde att många blev helt tagna på sängen närUSA:s räntehöjning i februari 1994 utlöste en kraftig uppgång ide långa räntorna världen över
BILDTEXT: Nu verkar uppgången vara över för den här gången.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.