RÄNTOR & VALUTOR: Att höja, eller inte höja

Att bedöma om den europeiska centralbanken (ECB) höjer ellerinte är svårt eftersom ECB:s historia är så kort. Det finns heltenkelt inte mycket att hålla sig till. ECB:s chef Wim Duisenbergverkade dock ovanligt tydlig när han intervjuades i den tyskatidningen Handelsblatt nyligen. Han sa då att Vår benägenhet atthöja räntan har definitivt ökat något sedan i juli. Jag vet intevad ECB kommer att besluta den 4 november, men jag kanföreställa mig.

Det har, enligt Bloomberg News, fått 49 av 55 analytiker att tropå en räntehöjning. Samtidigt ska man komma ihåg att ECBhittills inte alls har haft samma ambition när det gälleröppenhet och tydlighet som till exempel den svenska riksbanken.Här kan man ju till och med räkna med att riksbanken kommer medtydligare signaler om det syns att förväntningarna inte stämmermed vad riksbanken tänker göra.Hittills har ju ECB bara ändrat räntan en gång, när den sänktesmed en halv procentenhet i våras. Då gjorde man i stort settingenting för att tala om i förväg vad man tänkte göra, såväldigt många blev förvånade över den stora sänkningen. Menkanske har även ECB börjat bli litet mer öppen och tydlig nu.Helt säker på att Duisenbergs uttalande behöver betyda atträntan höjs kan man dock inte vara. Att säga att benägenhetenatt höja har ökat behöver ju inte alls betyda att räntan höjsjust i morgon. Konjunkturen har ju stärkts och allt talar föratt inflationen är på väg uppåt från mycket låga nivåer. Mot denbakgrunden vore det oerhört konstigt om inte ECB vore merbenägna att höja räntan. Om det ska ske imorgon eller om etthalvår är en helt annan sak.

Om man struntar i vad ECB och Duisenberg har signalerat och istället tittar på hur det ser ut i EMU-länderna är det långtifrån självklart att räntan ska börja höjas nu. EMU-ländernabefinner sig ju precis i början av en konjunkturuppgång ochtillväxten i år väntas bara bli runt två procent. Inflationen ärfortfarande mycket låg på bara drygt en procent. Det är en litenuppgång från botten på strax under en procent vid årsskiftet.Men den uppgången beror helt på stigande energipriser och rensatför det har inflationen till och med fortsatt att falla ochbefinner sig möjligen i botten just nu.Arbetslösheten har visserligen fallit något under de senaste tvååren, men är fortfarande mycket hög på över tio procent. Ävenlöneökningarna är mycket låga, på omkring två procent per år.Om man jämför med Sverige förefaller det helt absurt att ECBskulle börja höja räntan redan nu. Sverige ligger före ikonjunkturuppgången och ser ut att få mycket högre tillväxt än iEMU som helhet i år. Den svenska inflationen har visserligenvarit lägre, men mätt med jämförbara metoder ligger inflationeni Sverige nu på ungefär samma nivå som i EMU-länderna, straxöver en procent. Och det verkar mer befogat att oroa sig förinflationen i Sverige. För det första så ligger julöneökningarna redan från början ett par procentenheter högrehär, på runt fyra procent. Dessutom har den öppna arbetslöshetenfallit mycket mer.

EMU-länderna borde gott kunna kosta på sig att låta lågakorträntor befästa konjunkturuppgången.Inför EMU-starten var det många som trodde att ECB om någotskulle föra en väl stram penningpolitik. Dessa farhågor har dockinte alls besannats. Tvärtom föreföll det befogat, men samtidigtganska djärvt att våga sänka styrräntan med så mycket som enhalv procentenhet i våras.Men om man nu börjar höja räntan så måste man kanske omvärderaden slutsatsen. På obligationsmarknaderna tycks man dock se fram emot enräntehöjning från ECB:s sida. När det blev känt attpenningmängden i EMU-länderna ökade mer än väntat med 6,1procent i september sjönk de långa räntorna. Logiken skulle havarit att ECB då måste höja räntan snart och att detta skulleminska inflationsrisken på längre sikt. Å andra sidan så föll delånga räntorna dagen efter också. Men då skulle det ha berott påatt ECB:s chefekonom Otmar Issing sa att enbart en snabbarepenningmängdsökning inte räcker för att motivera en räntehöjningUnder den senaste veckan har de europeiska räntorna, liksom desvenska fallit kraftigt. Den tyska tioårsräntan har gått ner med0,3 procentenheter under den senaste veckan.Vid sidan av spekulationerna om ECB och den europeiskainflationen har också USA bidragit till nedgången. Uppgifternaom att den amerikanska inflationen, trots hög tillväxt, varfortsatt låg under tredje kvartalet fick nog marknaderna att draen lättnadens suck.USA är ju egentligen det enda land där det verkligen är befogatatt vara rädd för inflation just nu. I Sverige och i ännu högregrad i EMU-länderna som helhet ligger inflationshotet längrefram i tiden.