Råvarupriser skapar glädjeyra i Brasilien

Konfetti, sol och dans. Vi har vant oss vid bilder på Rio de Janeiro i karnevalsyra. En ny dos följde på beskedet att staden får arran­gera de olympiska sommarspelen 2016. Men sanningen är att regnet ofta hänger tungt över Rios vidsträckta stränder.

Det är lite samma sak med Brasiliensbörsen. Glädjefnatt och besvikelse, om vartannat. 2007 steg det brasilianska aktieindexet Bovespa, räknat i dollar, över 70 procent. I fjol föll det med 55 procent. Och i hittills i år är uppgången drygt 120 procent.

Därmed hör Brasilien till de absoluta toppbörserna hittills i år. Det finns flera skäl. Den recession som inleddes i fjol är redan lagd till handlingarna. Under andra kvartalet ökade BNP med 1,9 procent jämfört med kvartalet innan. Efter en i stort stillastående BNP-utveckling i år väntas tillväxten ta fart nästa år och nå 4,5–5 procent. Historiskt sett är det kanske ingen raketfart, men det är mer än vad många andra länder väntas prestera.

Vad är det då som driver på? Den inhemska konsumtionen. Brasilien är ett stort land och andelen export låg, faktiskt bland de lägsta i världen. Nettoexporten utgör endast 14 procent av den totala bruttonationalprodukten. I statistikflödet finns gott om siffror som talar för att brassarna kan fortsätta att konsumera. Arbetslösheten ökade kraftigt i slutet av förra året men har redan börjat sjunka. Hushållens inkomster ökar. De flesta indikatorer har redan återvänt till den nivå som gällde innan Lehman Brothers-smällen i september i fjol. Regeringen har också infört en rad stödprogram, som skattelättnader vid bilköp och subventioner av husköp. Det sistnämnda kan förskräcka, med tanke på vad subprime-lånen ställde till med i USA. Men belåningsgraden är väsentligt lägre i Brasilien än i USA.

Låga räntor gör sitt till för att spä på konsumtionen. Den brasilianska centralbanken har sänkt räntorna till – för landet – rekordlåga nivåer. Och inflationen håller sig fortfarande under centralbankens målsättning.

Sjunkande räntor betyder inflöde till börsen. Det finns beräkningar som tyder på att de stora pensionsfonderna kommer att sätta 50 miljarder dollar på börsen de närmaste åren, kapital som nu ligger i räntebärande tillgångar.

Men det mesta i Brasilien handlar om råvaror och då främst olja och järnmalm. Oljan är visserligen inte av den allra bästa kvaliteten och mycket av fyndigheterna ligger djupt under havsbotten. Stora investeringar är dock på gång, regeringen har lagt ett program som ska se till att oljan kommer upp – och att förtjänsten i möjligaste mån stannar i landet. För järnmalm, en insatsvara vid ståltillverkning, har läget förbättrats betydligt. Goldman Sachs reviderade i förra veckan upp sin prognos över stålproduktionen, och därmed järnmalmspriset. Det kan mycket väl bli brist på järnmalm, skriver banken i en analys. Det ger givetvis producenter, som brasilianska Vale, en trevlig förhandlingsposition.

Till det här kommer investeringar i infrastruktur och byggen inför fotbolls-VM i landet, om fem år. Och sedan sommar-OS 2016, alltså.

Strålande utsikter med andra ord? Bara att stoppa in kapitalet i Brasilienfonderna och hänga med på resan? Så enkelt är det aldrig. Och särskilt inte i Brasilien.

Den brasilianska börsen har som nämnts redan stigit kraftigt och dragit ifrån övriga aktiemarknaden. Ett tecken på börsfebern är den rekordemission som Banco Santander, den spanska storbanken Santanders brasilianska dotterbank, genomförde i förra veckan. Emissionen, som utökades för att möta det stora intresset, drog in motsvarande 56 miljarder kronor.

Bovespa har visserligen en bit kvar till det all-time-high som nåddes sommaren 2008, men har redan passerat den nivå som rådde före Lehmans krasch. Värderingarna ligger kring p/e 13, att jämföra med strax under 8 vid årsskiftet. Aktierna värderas i paritet med värderingarna kring årsskiftet 2007/2008, då det rådde en högkonjunktur som många trodde aldrig skulle ta slut.

Är den inhemska brasilianska efterfrågan och de brasilianska företagens vinstpotential tillräckligt bra för att motivera det här? Risken är i alla fall hög på de här nivåerna. Råvarupriserna kan falla. Eller inflationen sticka i väg. Eller politiskt kaos utbryta. Det har hänt förut.

Oavsett om man tror på det här eller inte, är det viktigt att ha med dessa faktorer i en analys inför ett investeringsbeslut i en Brasilienfond. Landets juvel, oljebolaget Petrobras, står för 20 procent av Bovespa. Fyndigheterna är fantastiska – men mycket av den olja som funnits de senaste åren är alltså svår och dyr att utvinna.

Den andra tungviktaren är gruvjätten Vale (eller CVRD), som står för 13 procent av Bovespa. Tillsammans svarar de alltså för en tredjedel av det brasilianska indexet. Ett par banker är också av hygglig vikt i index (Itau-Unibanco och Bradesco), liksom ytterligare något gruvbolag. Sedan består index av avsevärt mindre bolag.

Brasilien står i sin tur för lejonparten av de flesta Latinamerikafonder. För att våga spara i Brasilien – eller Latinamerikafonder – bör man alltså tro att råvarupriserna fortsätter upp. Det är ett bet på konjunkturen.