Regeringen upprepar dyster prognos

Bedömningen är densamma som i prognosuppdateringen den 31 mars.

Arbetslösheten väntas uppgå till 9,0 procent i år och 9,0 procent nästa år, upp från 6,8 procent 2019.

Den offentliga sektorns finansiella sparande väntas uppgå till -3,8 procent av BNP i år och -1,4 procent nästa år.

Regeringen skriver att den ekonomiska aktiviteten i Sverige väntas minska kraftigt 2020 till följd av virusutbrottet.

Den inhemska efterfrågan väntas påverkas starkt av restriktioner och beteendeförändringar som syftar till att minska den inhemska smittspridningen. Samtidigt drabbas Sveriges exportinriktade industrier hårt av den globala efterfrågechocken.

Produktionen i Sverige påverkas även mer direkt av nedstängningar, ökad frånvaro och störningar i globala värdekedjor. Därtill har oron på de finansiella marknaderna ökat och börser fallit kraftigt.

”Sammantaget bedöms efterfrågan på svenska varor och tjänster minska kraftigt under det första halvåret 2020, för att sedan successivt återhämta sig. Resursutnyttjandet väntas bli betydligt lägre än normalt och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur både 2020 och 2021”, skriver regeringen.

Regeringen noterar att osäkerheten i prognosen är stor.

”Det går i dagsläget inte att veta hur stora effekterna till följd av pandemin blir. Om den blir mer långvarig än väntat, får ännu större global spridning eller om viruset får en stor utbredning igen efter en virusfri period riskerar de negativa ekonomiska konsekvenserna att bli större, både för omvärlden och för Sverige”, skriver regeringen.

Regeringen konstaterar att coronapandemin är ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa, och att det leder till allvarliga ekonomiska konsekvenser. Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna har därför i fem extra ändringsbudgetar lagt fram förslag om aktiva åtgärder för att begränsa smittspridningen och mildra de samhällsekonomiska konsekvenserna. I vårbudgeten finns ytterligare åtgärder, och samlat handlar det om åtgärder för över 100 miljarder kronor.

Smittspridningen ska begränsas, och alla som arbetar med sjukvård och smittskyddsarbete ska ha de verktyg och resurser som behövs. Konsekvenser för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka, bland annat via ett system för stöd vid korttidspermittering och en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Förändringar införs i arbetslöshetsförsäkringen som gör det lättare att kvalificera sig, och satsningarna på utbildning utökas.

”Så snart kampen mot virusutbrottet tillåter ska finanspolitiken inriktas mot att stödja en snabb återhämtning. Företag som använder korttidspermittering och olika likviditetsstöd ska snabbt kunna återgå till fullt resursutnyttjande”, skriver regeringen.

Regeringen konstaterar att svensk ekonomi står väl rustad för att hantera den lågkonjunktur som väntas följa av virusutbrottet. Samtidigt väntas de offentliga finanserna kraftigt försvagas under 2020 till följd av konjunkturnedgången och de åtgärder som regeringen hittills har vidtagit för att mildra utbrottets konsekvenser.

”I takt med att ekonomin gradvis återhämtar sig, när krisen lagt sig, väntas också de offentliga finanserna bli starkare”, skriver regeringen.

Mot bakgrund av den exceptionella situationen anser regeringen att det är av vikt att kunna vidta nödvändiga åtgärder, något som den fastlagda nivån på utgiftstaket inte medger. Regeringen anser därför att en höjning av utgiftstakets nivå 2020 med 350 miljarder kronor till 1.742 miljarder kronor är motiverad.