”Riksbanken gör en monetär u-sväng”

Den senaste tiden har många storbanker reviderat upp sina prognoser för nästa räntehöjning och räntebanan framöver. Bland annat tror nu Morgan Stanley på sig tre räntehöjningar från Riksbanken i år och en skarp uppjustering av räntebanan. Även om vissa spår en räntehöjning redan nu i april visar SEB:s enkät bland stora aktörer på den svenska räntemarknaden att en majoritet spår oförändrad styrränta i april. Samtliga räknar dock med att räntan höjs senare i år, mest troligt senast i juni.

Även SEB:s seniora ekonom Robert Bergqvist tror på en räntehöjning i juni.

”Riksbanken gör en monetär u-sväng i förhållande till sitt överraskande mjuka beslut i februari och påskyndar en normalisering av penningpolitiken. I praktiken borde Riksbanken höja redan nu i april men Riksbanken antas vänta till slutet av juni då nollräntepolitiken överges”, säger han till Affärsvärlden.

Han menar att en räntehöjning i april skulle vara logisk men kan förvåna. En eventuell skräll skulle snarare vara om Riksbankens besked blir att man oväntat snabbt vill få upp reporäntan till den neutrala nivån (runt 2%).

Inflationsförväntningar i fokus

Robert Bergqvist menar att Sveriges besvärande höga inflation beror på både stark efterfrågan och olika typer av produktionsstörningar.

”Även om Riksbanken inte kan påverka kriget i Ukraina och störningar i globala produktionskedjor behöver man försäkra sig om att inflationsförväntningarna inte stiger ytterligare. I omvärlden finns tecken på att inflationen kan bli mer uthållig på grund av kostnadstryck på många olika håll och vissa tendenser till löneinflation. Sveriges penningpolitik är extremt expansiv – räntan justerad för inflation är historiskt låg samtidigt som Riksbanken köpt stora mängder värdepapper. En mindre expansiv penningpolitik hotar inte tillväxten i ekonomin eller stabiliteten på bostadsmarknaden”, säger han

Han menar att Ukrainakriget – och covid-spridningen i Kina – i närtid bidrar till att lyfta inflationstrycket och göra det mer uthålligt. Här blir utvecklingen för inflationsförväntningarna avgörande för om hushåll och företag kommer att kräva kompensation för de höga priserna. Om inflationsförväntningarna stiger förvärras läget.

Även på Länsförsäkringar tror man att Riksbanken avvaktar med att höja räntan i april, men att de justerar upp reporäntebanan markant. De tror att man presenterar en ny prognos för balansräkningen som kommer minska i storlek i en betydligt snabbare takt än tidigare.

RiksbankenFastighet

Annika Winsth: Aggressivt från Riksbanken – då går proppen ur bostadsmarknaden

”Kommunikationen från direktionen i samband med de senaste månadernas höga inflationsutfall talar för att Riksbanken nu bedömer att penningpolitiken behöver blir mer åtstramande. Vi tror dock att man tar hänsyn till osäkerheten i både inflation- och konjunkturutsikter på kort sikt och därför avvaktar med en höjning till i juni”, säger Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg till Affärsvärlden.

Hon menar att en potentiell skräll skulle vara att Riksbanken stramar åt på alla fronter samtidigt.

”Det vill säga en höjning nu i kombination med en brant räntebana samt en accelererad avveckling av balansräkningen. Allt beror på hur stressade Riksbanken är över inflationsutsikterna på längre sikt”, säger hon.

Ingen anledning för Riksbanken att vänta

Swedbanks chefekonom Mattias Persson går dock emot strömmen och tror att Riksbanken höjer reporäntan med 25 räntepunkter till 0,25% på torsdagen.

”Penningpolitiskt ser jag ingen anledning att vänta med en höjning till junimötet, det finns ingen fördel med detta. Snarare tvärtom, även om Riksbanken inte kan göra något åt inflationen här och nu”, säger han.

Han menar att inflationen kommer att ligga över målet även under 2023 enligt Swedbanks bedömning.

”Inflationen är också bred och är förefaller också vara mer bestående. Prisuppgången är bred och det är inte bara matpriser och energipriser som stiger. Arbetsmarknaden är stark och har återhämtat sig snabbt, inflationsförväntningarna har stigit. Efterfrågetrycket i såväl Sverige som globalt är högt samtidigt som världen drabbats av två utbudsstörningar på kort tid genom pandemin och kriget i Ukraina. Den svenska kronan är viktig och även om den stärkts på sista tiden så är detta något Riksbanken kan påverka och därmed inflationen, och skulle Riksbanken inte höja är risken att den svenska kronan försvagas igen vilket skulle riskera leda till högre inflation framöver”, säger han.

Vidare tror han att Riksbanken kommer signalera om en ytterligare höjning om 25 punkter upp till 0,5% vid nästkommande beslut i slutet av juni.

”Den nya reporäntebanan väntas visa på framtunga räntehöjningar, upp till ca 1% kvartal 2, 2023 och upp till ca 2% det andra kvartalet 2025. Jag tror dock att Riksbanken kommer att stanna och pausa vid en reporänta på 1.5%. En kraftig upprevidering av inflationsprognosen är också att vänta från Riksbanken. När det gäller värdepappersinnehaven tror vi att Riksbanken beslutar om en minskning av köpen från och med det tredje kvartalet i år. Innehavet av statsskuldväxlar, på ca 20 mdkr, tror jag kommer få löpa ut under det andra halvåret i år utan återinvesteringar. Beträffande obligationsköpen tror vi att Riksbanken har som ambition att minska köpen i en lugn och gradvis takt”, säger han.