Riksbanken

Riksbanken: Svenska finansmarknader fungerar väl

De svenska finansiella marknaderna fungerar väl. Det anser en majoritet av aktörerna på den svenska ränte- och valutamarknaden enligt Riksbankens halvårsvisa riskenkät som presenteras i dag. Allt fler aktörer anger dock att de finansiella marknaderna fungerar något sämre och att de kommer att försämras ytterligare på kort sikt.
27 november 2014 09:57

“Var tredje aktör som svarat på Riksbankens riskenkät hösten 2014 anser att de svenska finansiella marknaderna fungerar något sämre än för ett halvår sedan. Dessutom tror var fjärde aktör att funktionssättet kommer att försämras ytterligare under de kommande sex månaderna. Ett skäl som anges är att likviditeten på de finansiella marknaderna har minskat. Enligt aktörerna beror detta på att marknadsgaranterna är mindre villiga att ta risk än tidigare och på att nya regleringar har gjort handel på räntemarknaden dyrare”, meddelar Riksbanken.

Samtidigt har framför allt de geopolitiska konflikterna dämpat aktörernas vilja att ta risk. Aktörerna ser även fortsatt allvarligt på de eventuella konsekvenser som kan följa om risker kopplade till de svenska hushållens skuldsättning ökar, uppger Riksbanken.

Sannolikheten för att risker som är relaterade till de svenska hushållens skuldsättning ska förvärras bedöms dessutom ha ökat sedan föregående riskenkät. Flera aktörer känner oro för fallande bostadspriser om myndigheterna inför alltför drastiska åtgärder.

Riskerna kopplade till utvecklingen i EMU anses fortfarande vara påtagliga och sannolikheten för att situationen ska försämras anses ha ökat något det senaste halvåret.

Aktörerna medverkade i enkäten några dagar efter det svenska riksdagsvalet och bedömde då i genomsnitt att sannolikheten ökat för att risker relaterade till den ekonomiska politiken i Sverige skulle realiseras. Det var dock en splittrad bild över sannolikheten och över hur stora konsekvenserna skulle kunna bli.

Flera aktörer ansåg i undersökningen att kommande reglering som ökar transparensen på de finansiella marknaderna kommer att resultera i lägre marknadslikviditet. Det är främst det kommande regelverket i direktivet MiFID II och förordningen MIFIR9 som aktörerna nämner som exempel, enligt Riksbanken.

 

 

nullnull

Riksbanken
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.