Oljepriset
Så ska oljemiljardären runda Barack Obama
Kanada sitter på världens tredje största oljereserv. Minst 168 miljarder fat olja beräknas landet kunna utvinna ur sin oljesand.
Stora delar av oljan ska exporteras. För att klara detta började oljebolaget Transcanada 2005 skissa på en pipeline som skulle gå mellan Alberta i mellersta Kanada ända ned till Houston, Texas, USA.
Projektet döptes till Keystone XL och drygt fem år senare stod den första fasen, mellan Hardisty, Alberta, i norra Kanada, till Patoka, Illinois i USA, färdig att användas.
Men de amerikanska myndigheterna satte plötsligt käppar i hjulet för utbyggnaden och menade att miljöutredningen var ofullständig. En annan förklaring till fördröjningen är att utvinningen av skifferolja i Kalifornien börjat blomstra och att USA inte längre är i behov av den kanadensiska oljan. Oavsett är det ingen som i dagsläget vet när eller ens om Keystone XL blir helt färdigt.
Den 10 november 2011 ringde Barack Obama till Kanadas premiärminister Stephen Harper för att förklara att beslutet om Keystone XL skjutits på framtiden.
Harper, vars visioner var att göra Kanada till en supernation på energisidan, började nu utforma en Plan B. Kanada skulle bygga en egen pipeline österut mot Atlanten – utan att behöva blanda in USA. Hans vision fick namnet Energy East.
Enligt beräkningarna skulle Energy Easts pipeline bli nästan dubbelt så lång som Keystone XL och sträcka sig från Hardisty till Saint John i New Brunswick på Kanadas östkust. Slutsumman beräknades till runt 12 miljarder Kanada-dollar, drygt 75 miljarder kronor.
Den 11 april i år anordnade Stephen Harper ett hemligt möte med alla som kunde beröras av Energy East. Bland deltagarna fanns bland annat mångmiljardären Arthur Irving som äger en stor del av New Brunswick, den mark som utgör slutdestination för pipelinen.
Den 19 juni startade Transcanada och Arthur Irvings Irving Oil ett samriskbolag som skulle ansvara för projektets utbyggnad. Ett godkännande är nu inom räckhåll även om en hel del arbete återstår innan en ansökan kan lämnas in, skriver Bloomberg.
Om allt går i lås beräknas den drygt 460 mil långa Energy East stå färdig 2019.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.