Så väljer du rätt fonder
Fondsparande är långsiktigt. Det budskapet har fondbolagen lyckats sälja in. Samtidigt är det lätt att misstolka. Långsiktighet är inte lika med passivitet. Långt därifrån. Snarare gäller det att hitta de förvaltare som har bra förutsättningar att lyckas prestera meravkastning och slå index i framtiden. I annat fall är det en bättre idé att välja indexfonder. Men oavsett vilket är det allokeringen, fördelningen mellan olika tillgångsslag, som långsiktigt ger störst avtryck i avkastningen.
Utgångsläget är därför att bestämma sin egen strategiska tillgångsfördelning, hur portföljen ska vara balanserad i ett normalläge. För att det ska bli rätt bör hänsyn tas till hela familjens tillgångar. Det vill säga aktier, fastigheter, fonder, pengar på bankkonto och annat räntesparande. Minus eventuella lån. Det gör det enklare att komponera en fondportfölj som kompletterar övrigt sparande. Den som har en stor del av sitt kapital bundet i egna fastigheter bör kanske inte välja en fastighetsfond för sitt pensionssparande. Och den som har en stor aktieportfölj med svenska aktier kanske inte ska välja en svensk aktiefond i PPM.
Med det sagt går vi över till vad som passar i en fondportfölj av standardtyp. En idé kan vara att ta rygg på Premiesparfondens strategiska fördelning, den fond där PPM-pengarna hamnar för dem som inte själva väljer fonder. Fördelen är att det görs en grundlig översyn vart tredje år. Uppgifterna finns på Sjunde AP-fondens hemsida.
Den som är under 42 år eller vill ta lite högre risk kan strunta i räntedelen och i stället välja 90 procent aktier och 10 procent i någon private equity-fond. Den försiktigare går åt andra hållet och ökar andelen räntebärande. Här är fältet fritt att laborera efter egen risknivå. Enklast är att känna efter var den personliga smärtgränsen ligger. I Affärsvärldens förslag på basportfölj för långsiktigt fondsparande väljer vi att lägga 90 procent i aktier och 10 procent i alternativa placeringar. Sedan är det fritt fram att komplettera med egna fondfavoriter.
Nästa steg blir att välja fonder. Nu är det genast svårare. Att hitta bra beslutsunderlag för fonder än svårare än att välja enskilda aktier. Den information som finns tillgänglig är ofta bara den historiska utvecklingen, vilka de tio största innehaven är, ansvarig förvaltare samt i vissa fall någon form av betyg. Dessa bygger i sin tur till största delen på historisk avkastning, men kan i alla fall ge viss vägledning. Vanligast är det internationella fondutvärderingsföretaget Morningstar, som på sin svenska webbsida har med 4 821 fonder i olika kategorier. Dessa ska för övrigt tas med en nypa salt. Morningstar gör säkert sitt bästa, men ibland hamnar fonder i fel grupp. Till exempel är Black Rock New Energy klassad som “global, små-/medelstora bolag”. Det är i och för sig inte helt fel. Men det är ingen globalfond i bred bemärkelse utan snarare en branschfond. För att få ett mer heltäckande beslutsunderlag krävs mer information om förvaltarstil, strategi och avkastningsmål. Ofta finns det en hel del att läsa på respektive fondbolags hemsida. Om inte: skippa fonden. För då blir det garanterat krångligt att skaffa sig information i fortsättningen också.
En genväg är att helt enkelt strunta i att försöka hitta någon bra, aktivt förvaltad fond och i stället välja en billigare indexfond. Det brukar vara en bra idé för långsiktigt sparande på mogna marknader. I stället för att betala runt 1,5 procent per år för en fond som ändå inte tillför något mervärde, går det att komma undan med mindre än en tredjedel av kostnaden. De senaste åren har det dykt upp en uppsjö med indexfonder, och numera har alla storbankerna åtminstone var sin. Dessa fungerar också bra som byggstenar i en portfölj. Vi väljer Avanza Zero som bas i den svenska delen av portfölj. Fonden följer index för de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen och ger en bra exponering mot börsens största bolag.
Dessutom väljs en aktivt förvaltad svensk aktiefond, nämligen Odin Sverige. I år har fonden inte utmärkt sig speciellt, utan gått ungefär som genomsnittet. Men med sin egen “value”-inriktade förvaltningsstil, borde Odin kunna lyckas bra framöver. Till skillnad mot mer tillväxtorienterade fonder brukar värdefonder betala sig under perioder när marknaden förväntar sig att ekonomin ska ta fart igen. Det vill säga att recessionen är konstaterad och inprisad i aktiekurserna. En viktig del i “value”-förvaltning är att titta på balansräkningen, med p/b (aktiens pris i förhållande till eget kapital) som vanligt förekommande nyckeltal.
För den globala delen väljs två fonder. Morgan Stanley Global Value är en klassisk globalfond som placerar på mogna marknader. Det betyder 38 procent i amerikanska aktier, 18 procent i Storbritannien, 14 procent i Japan och resten huvudsakligen i Europa. Sista oktober var tobaksbolag som Philip Morris och Imperial Tobacco tunga innehav tillsammans med bland annat läkemedelsbolagen Novartis och Wyeth. Det bör dock påpekas att fonden har dollar som basvaluta vilket gör att investerare inte bör tro på dollarkollaps.
Nummer två blir Swedbank Roburs Privatiseringsfond. Som hörs på namnet placeras kapitalet i bolag som tidigare varit i statlig ägo eller håller på att privatiseras. Fonden investerar helt globalt och följer inte något index. Det gör att det blir en intressant mix av bolag. Bland de tio största innehaven finns Marockos ledande mobiloperatör, Maroc Telecom, energibolagen Eon, Fortum och GDF Suez. Och inte att förglömma världens största bank, Industrial & Commercial Bank of China.
Tillväxtmarknaderna har fått mycket stryk. I stället för att välja en bukett fonder med inriktning på Indien, Kina, Latinamerika eller Ryssland så väljer vi norska Skagen Kon-Tiki. Även om värdet fallit tungt i år tillhör Kon-Tiki de bättre av de globala tillväxtfonderna och fonden har gått 5 procentenheter bättre än genomsnittet. Vi väljer även Skagen Kon-Tiki på gamla meriter då förvaltaren sopat banan med konkurrenterna de senaste fem åren. Strategin att arbeta med global stock-picking har tidigare fungerat utmärkt och borde ha en chans att ånyo bli en vinnare när de globala aktiemarknaderna väl stabiliseras.
Som alternativ investering väljs SEB Asset Selection, som för övrigt nyligen firat sin tvåårsdag och redan kommit upp i ett förvaltat kapital om nästan 13 miljarder kronor. Fonden placerar globalt i alla större tillgångsslag som aktier, räntebärande värdepapper, valutor och råvaror. I år har andelsvärdet stigit med 23 procent vilket gör att SEB Asset Selection tillsammans med Thenberg Macro Hedge tillhör de mest framgångsrika fonderna i klassen övriga hedgefonder. I genomsnitt har fonderna i denna grupp backat 17 procent i år.
nullnullnullnull
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.