Så väntas ECB agera på torsdag

ECB väntas hålla policyn oförändrad i närtid, och fokus ligger i högre grad på den översyn av den penningpolitiska strategin som formellt nu ska sjösättas. Det kan på sikt få betydande inverkan på penningpolitiken, även om det finns många frågetecken om hur omvälvande det verkligen blir.

Det var 17 år sedan ECB gjorde en översyn och nya ECB-chefen Christine Lagarde har sagt att de ska ”vända på alla stenar”. Målsättningen är att vara klara i år, vilket ses som en optimistisk prognos.

De ämnen som kan komma att tas upp i översynen är inflationsmål, inflationsmått och inflationsförväntningar. Det kan röra transparens och kommunikation, de penningpolitiska verktygen och hur frågan om klimatförändringarna ska hanteras.

Danske Bank noterar att det är rätt få ECB-ledamöter som varit ute och föregått debatten. Några som Villeroy, Rehn och Knot tycks förespråka ett symmetriskt inflationsmål, Weidmann ser inget skäl pilla med målet medan Holzmann föredrar att sänka målet till 1,5 procent.

I dag strävar ECB mot en inflation ”under, men nära, 2 procent”. Det var ett förtydligande från översynen 2003 från den tidigare definitionen av ”under 2 procent”.

EU-fördraget kräver endast ”prisstabilitet” och det är upp till ECB-rådet att definiera detta. Att det blev just 2 procent ska ses i ljuset av viss marginal för att minska risken för deflation, men också manöverutrymme på grund av praktiska svårigheter att sänka räntan.

Sedan 1990-talet har konsensus bland centralbanker runt om i världen legat på 2 procent, vilket också fick ECB att fokusera på 2 procent.

ECB kan gå två vägar, antingen genomföra en mindre översyn med mer begränsad räckvidd, och det skulle kunna utmynna i att man går tillbaka till tidigare definition av prisstabilitet eller förtydligar symmetrin. Eller så kan man överväga andra varianter (prisnivåmål) eller mått (kärninflation), men det skulle troligen ta klart längre tid än ett år.

ECB skulle kunna gå över till att ha kärninflationen som mål, men ett problem är att målet ska vara relevant för konsumenterna. Danske Bank tror att ECB håller fast vid den totala inflationen som mål, men att tillsammans med Eurostat se över korgen i HIKP och till exempel försöka inkludera kostnader för boende.

Det är svårt att förutse vilken inflationsregim som ECB i slutändan kommer att landa i. Ett prisnivåmål skulle (i nuvarande miljö med låg inflation länge) kunna leda till en mer ackommoderande policy, medan ett toleransintervall kan ge utrymme för en mindre aktivistisk centralbank. Danske Bank lutar åt det senare.

Det finns ingen officiell guidning om hur ECB-rådet ska besluta om en ny definition av målet. 2003 fattades beslutet med en ”stark konsensus”, och något liknande kan bli fallet nu.

Vad gäller klimatförändringarna kan Christine Lagarde stödja sig på EU-fördraget och att ECB-policyn även ska stötta den ”generella ekonomiska policyn” i EU för att nå EU:s mål. Men det lär vålla debatt i vilken utsträckning som ECB kan och/eller bör ta detta i beaktande.

ECB har i dag en ”tvåpelarstrategi”, med mål för såväl inflationen som penningmängden. Översynen skulle kunna landa i en minskad betoning av det senare, även om det finns kvar.

ECB:s kollegiala struktur gör att de sannolikt inte kommer att börja publicera vem som röstat hur (likt Fed eller Bank of England), men det kan bli aktuellt att chefekonomen ansluter till pressträffarna.

Man skulle kunna fråga sig om det lämpliga i att ändra målet när inflationen ligger klart under.

”Vi tror starkt att ECB kan ändra strategi men ändå förbli trovärdiga, om de erkänner symmetri för inflationen, och även framhåller den flexibilitet som krävs för att leva upp till sitt mandat (mål/toleransintervall behövs)”, skriver Danske Bank.

Det innebär också att en förändring av det siffersatta målet skulle skapa problem, då en sänkning kan skapa ett prejudikat för att ändra det igen. Att å andra sidan höja målet när man haft så svårt att uppnå det är inte trovärdigt.

”Vi tror också att ECB kommer att vara mer transparenta och tydliggöra vilka åtgärder som finns i verktygslådan, och bekräfta att negativa räntor och tillgångsköp är konventionella åtgärder”, skriver Danske Bank.

Men med detta sagt ska man inte underskatta ECB:s förmåga att skapa nya åtgärder vid behov.

Commerzbank tror däremot inte att vi får mycket klarhet i omfattningen av översynen i detta skede, även om det formellt ska påbörjas på torsdagen.

”ECB kommer även att konsultera EU-parlamentet och involvera ’den akademiska världen’ och ’representanter för det civila samhället’. I ljuset av sådana uttalanden så är det inte så troligt att den formella annonseringen av den strategiska översynen kommer att ge så mycket klarhet”, skriver Commerzbank.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.