Säker m-handel ödesfråga

Redan idag handlar och betalar vi varor på internet, om än i mycket liten skala. Snart blir det möjligt att köpa en skjorta eller betala en elräkning från mobiltelefonen. Men betalningsmetoderna måste bli enklare och säkrare. “Speciellt i Europa är vi rädda att lämna ut information på nätet”, säger Per Lundh, affärsutvecklings- och marknadschef på Across Wireless, som sysslar med mobilt internet.

Kontokortsföretagen, som till exempel Visa, och bankerna är i full färd med att hitta nya, säkra betalningsrutiner för trådlös handel. Konto – och kreditkort kan användas på flera sätt. För det första med ett inbyggt kort i mobiltelefonen, stort som ett SIM-kort. Det fungerar som ett andra kontokort och är kopplat till samma konto som kundens ursprungliga konto- eller kreditkort.

En andra variant, med så kallad blåtandsteknik (trådlös radioteknik), fungerar som en elektronisk plånbok med mobiltelefon, där olika typer av kontokort med mera ingår. En tredje lösning är att modifiera mobilen. Med den här lösningen, eller när man har en elektronisk plånbok, ska man kunna föra in ett vanligt kontokort i mobiltelefonen.

En fjärde variant är att telefonen inte modifieras utan har kontakt med en server som kontrollerar betalningsflödena till och från kontot.

Visa ska testa de olika metoderna i slutet av året. “Jag hoppas att de nya betalningssätten blir verklighet inom två år”, säger Jon Prideaux, vice VD på nya produkter på Visa.

SEB är en av många banker som samarbetar med bland annat Visa om att hitta en standardiserad betalningslösning. “Det finns många olika modeller på gång. Det optimala är att konsumenten kan välja sin betalningslösning”, säger Anders Bons, chef för strategisk utveckling på SEB e-banking.

Det handlar nämligen inte bara om kredit- och kontokort. Det finns också olika varianter på elektroniska pengar, som till exempel Digicash och Cybercash. Dessa fungerar som en påse pengar/ett konto, som ligger på en säker server och som betalas i förväg.

Större kapacitet

Men säkra betalningsrutiner är inte allt. En annan viktig fråga är tekniken. M-handeln är beroende av infrastruktur som GPRS-nät (General Packet Radio System), som är en ombyggnad av dagens GSM-nät.

GPRS har större kapacitet än GSM-näten, vilket betyder att det går att transportera större mängder data. Teleoperatörerna håller på att bygga ut GPRS-näten och redan i år kommer de första näten att tas i drift. Fungerande nät kommer att vara på plats inom ett till två år.

För att läsa webbsidor med mera från mobilen finns bland annat WAP-tekniken (Wireless Application Protocol). Men det är inte självklart att det blir just WAP som blir den allena rådande tekniken. I Japan har teleoperatörerna nått stor framgång med en alternativ modell, I-Mode. WAP kommer troligtvis att kompletteras med andra teknologier, och kan på sikt komma att ersättas.

För att kunna använda GPRS-näten och WAP-tekniken behövs telefoner och handhållna terminaler som är anpassade för dessa tekniker. Produkter är på gång och en del finns redan ute på marknaden idag. Analysföretaget Jupiter spår att WAP kommer att finnas i alla mobiltelefoner på marknaden inom två till tre år.

Men oavsett hur de tekniska lösningarna kommer att se ut krävs att det finns fler internetsidor som går att använda. Utan intressant innehåll lär nämligen konsumenterna knappast vilja handla mobilt. Det är främst varor och tjänster som inte är fysiska och som kan utföras med en gång, som t.ex att beställa en resa, som det är mest nytta med att handla mobilt.

En tredje faktor som avgör om det blir en m-handelsboom är att marknaden måste bli mer öppen. Det gäller inte minst samarbeten mellan operatörerna. För även om knepiga knutar som säkerhetsfrågorna är lösta kvarstår dilemmat om kundtillhörighet. Operatörer, innehållsleverantörer, internetportaler med flera anstränger sig för att “äga” kunderna och kommer också att tävla om att knyta upp dem. Det är i dagsläget svårt att säga vem som kommer att gå segrande ur den striden. Det är nödvändigt att hitta en gemensam standard som de stora aktörerna i branschen kan enas kring.

Allianser

Det finns redan idag en rad olika allianser och samarbeten. Branschorganisation Radicchio grundades i september förra året och arbetar för säker trådlös e-handel med gemensamma standards. Organisationen marknadsför så kallad PKI, det vill säga Public Key Infrastructure, som är krypteringsnycklar för säkrare dataöverföring över internet. Medlemmar i Radicchio är bland annat Sonera Smarttrust, Ericsson och Visa.

Ericsson är också inblandat i ett samarbetsprojekt med Nokia och Motorola: Mobile Electronic Transactions (Met). Projektet syftar till att hitta en ömsesidig standard för att handla säkert på internet med mobiltelefonen. En rad storbanker finns med som diskussionspartner till Met.

Men hur som helst existerar mobil e-handel knappast i dagsläget. 2000 kan betraktas som ett testår. Åsikterna går isär om när m-handelsgrodden kan väntas spira. Bo Albertsson, marknadschef på Ericsson Mobile Communications, spår en stark ökning nästa år. Analysföretaget Dataquest spår att det dröjer till 2002 innan vi får se en boom.

Prognoserna är optimistiska, minst sagt. “Jag tror att det kommer att finnas över en miljard mobiltelefoner och flera hundra miljoner människor (i världen) som använder mobilt internet vid slutet av år 2003”, säger Bo Albertsson.

400 miljarder

40 procent av e-handeln i Västeuropa exklusive USA (här avses business-to-consumer) kommer att vara mobil år 2003, enligt analysföretaget Dataquest. Firman spår också att marknaden för mobila tjänster (exklusive röst) kommer att vara värd över 400 miljarder kronor år 2004.

Oavsett hur och exakt när så kan vi vara förvissade om att m-handeln tar rejäl fart de närmaste åren. Ett optimistiskt scenario är att så gott som alla betalningar, både via mobilen och den “vanliga” internethandeln, sker på samma sätt framöver, till exempel med en elektronisk plånbok.