Säsong i bankskogen

Nu är de över oss igen! Valör syftar naturligtvis på alla nya banker som tränger upp likt kantareller ur rikets finansiella mylla. Icas bankplaner har varit kända länge. Att Folksam gått i liknande funderingar är heller ingen nyhet. Att därför Icas konkurrent KF, Folksams konkurrent Skandia och nätmonopolisten Telia lanserar ett motdrag är kanske inte så konstigt.

Sist det var etableringsrusch på bankmarknaden var under 1990-talets första hälft. Det var då nischbankerna dök upp. Att de sedan snart försvann igen är en annan historia.

Då var drivkrafterna två. Dels gjorde den nya tekniken det mycket billigare att konstruera basmaskineriet i bankrörelsen. Tidigare hade det varit helt omöjligt att utmana de gamla jättarna. Dels hade de befintliga bankerna varit dåliga, eller möjligen oligopolistiskt duktiga, på att anpassa sina inlåningsräntor till det dåvarande höga ränteläget på marknaden. Det fanns kort sagt goda möjligheter för små banker att höja inlåningsräntan för småsparare och ändå kunna skära emellan.

Den här gången är det inte i första hand tekniken som styr. Det handlar snarare om att »kapitalisera«, som det heter, på kundbaser. Ica har några miljoner kunder, Folksam likaså. KF har, enligt egen uppgift, »en nära relation till mer än hälften av Sveriges hushåll«. Telia har vi alla i väggen, åtminstone tills nästa höjning av abonnemangspriserna gör det billigare att utväxla åsikter per post och genom personliga möten än att ringa. Skandia kan säkert skrapa ihop någon miljon kunder det också, om bolaget gräver tillräckligt djupt i kundreskontran.

Kundbaser, ja. Tänk vilken kul utveckling det kan bli. Summerar man dessa för alla större konsumentorienterade företag och organisationer i landet finns det, lågt räknat, 300-400 miljoner kunder i landet just nu.

Om Telia kan vara med och starta bank, varför skulle inte Tele2 och resten av Kinneviksgruppen kunna göra detsamma? Banque Invik med finkundsprofil är redan på plats. Via gruppens bolag Moderna fonder erbjuds enkla, billiga indexfonder. Samarbetet med den amerikanske fondförvaltaren David Marcus i USA ger tillgång till högprofilprodukterna. Jan Stenbeck har dessutom just köpt majoriteten i en fondkommissionär, Fischer Partners. Genom MTG:s och Metros kanaler har han dessutom gott om marknadsföringsmöjligeter och kontakt med några miljoner konsumenter.

Men varför ska vi begränsa oss till teleoperatörer? Aftonbladet bank – varför inte? Bonnier Bank, som dagligen serverar information till en mängd konsumenter via DN, Expressen, bokklubbar och så vidare har gott om kunder och självfallet en finfin reskontra. På sätt och vis förvaltar mediejätten redan kapital åt sina kunder, eftersom prenumerationerna är förskottsbetalda.

Kanske behöver Bonniers en partner med litet mer av säkerhet i varumärket. Securitas, som sålt direktlarm till styvt en halv miljon hushåll, skulle passa perfekt. Detta bolag skulle naturligtvis även kunna ansvara för ekonomisk säkerhet. Banken Tre Lingon, syftande på Securitas logotyp, låter både hemvävt och trivsamt.

Om det samarbetet fungerar bra, kommer det säkert att bli ännu fler banker i Sverige. Svensk Bilprovning, som har kontakt med alla bilägande hushåll i riket, sitter på en kundbas som inte kan liknas vid något annat än en guldgruva. Hennes & Mauritz har ett försvarligt antal kortkunder, liksom de andra aktörerna på klädmarknaden. Eniro, Gula Sidorna, alltså, har marknaden för mindre och medelstora företag i ett järngrepp.

Så kan vi fortsätta uppräkningen av företag som skulle tjäna på att starta bank: GB-glass, Systembolaget… Det senare företaget ska ju minska sitt produktsortiment. Varför startar det inte en bank som kompensation? Bolaget har ju vad som krävs: ett starkt varumärke, goda kundkontakter och ett finmaskigt distributionsnät att kapitalisera på.

Vidare. När kommer bensinmackarna med riktigt välutvecklade banktjänster? Och när gör Jan Guillou slag i saken och etablerar »Piratbanken«?

Utvecklingen på bankmarkanden har bara börjat, var så säker.