Skatteintäkterna rasar

Den främsta anledningen till underskottet är att de totala skatteintäkterna utvecklas svagt och till och med minskar mellan 2008 och 2009.

Utgiftsprognoserna har samtidigt skrivits upp, främst på grund av ökade utgifter för arbetslösheten. Risker finns dock för att utvecklingen för de offentliga finanserna blir än sämre än prognosen.

Det skriver regeringen i underlaget till propositionen “Åtgärder för jobb och omställning”, som presenterades på torsdagen. Sifferunderlaget grundar sig på den prognosuppdatering som presenterades den 16 december.

Regeringen räknar nu med att det finansiella sparandet i offentlig sektor uppgår till -1,1 procent i år och nästa år för att därefter vända till ett överskott på 0,5 procent år 2011 när ekonomin återhämtar sig.

– Skatteintäkterna har reviderats ned på alla områden. Den kraftiga försvagningen av arbetsmarknaden medför att skatteintäkterna från skatt på arbete kommer att utvecklas betydligt svagare jämfört med tidigare år, skriver regeringen.

Skatteintäkterna bedöms totalt sett bli lägre 2009 jämfört med 2008 och jämfört med budgetpropositionen har skatteintäkterna reviderats ned med 64 miljarder kronor 2009 och 92 miljarder kronor 2010. Störst är nedrevideringarna av kapitalskatterna.

– Regeringen bedömer att konjunkturavmattningen i kombination med den finansiella turbulensen under hösten 2008 leder till ett betydande fall i skatteintäkterna från skatt på kapital, skriver regeringen.

En väntat svag konsumtion gör att skatten på konsumtion och insatsvaror ökar mycket svagt under 2009.

På utgiftssidan har regeringen skrivit upp prognosen för utgifterna exklusive statsskuldsräntor med totalt 14 miljarder 2008-2001. De takbegränsade utgifterna har reviderats upp med 9 miljarder kronor 2009, 6 miljarder kronor 2010 och 3 miljarder kronor 2011. Den främsta anledningen är ökade utgifter för arbetslöshet med fler personer som försörjs av arbetslöshetsrelaterade socialsystem.

Statsbudgetens saldo väntas uppgå till -43,0 miljarder kronor i år och -43,2 miljarder kronor år 2010. För år 2011 spås ett saldo på +14,9 miljarder kronor.

Om riskerna i prognosen skriver regeringen att den senaste perioden med underskott (2002-2003) visar att skatteintäkterna kan falla “både snabbt och drastiskt”.

– Den nuvarande lågkonjunkturen är betydligt kraftigare än den i början av 200-talet. Det finns risk för att det finansiella sparandet kan bli sämre än den redovisade prognosen”, skriver regeringen och tillägger att eftersom regeringen inte på kort sikt kan påverka skatteunderlagen så är kontrollen av de offentliga utgifterna viktig för att hålla ordning och reda i de offentliga finanserna.

Regeringen skriver vidare att ytterligare en risk är de garantier som regeringen ställt ut för att mildra effekterna av finanskrisen.

– I värsta fall kommer dessa garantier att resultera i en försämring av det finansiella sparandet med större statsskuld och ökade räntekostnader som följd, skriver regeringen.