SPECIAL: INNOVATIONSKRAFT – Slumpen styr staten

I Uppsala och på Chalmers tekniska högskola står ett parhögavlönade toppjobb lediga. Men kan du läsa den här texten, fårdu antagligen inte söka. Jobben är nämligen vikta förutlänningar – en omvänd brain-drain alltså.Försöken att locka professorer eller andra experter inombioinformatikområdet är en av de senaste idéerna från stiftelsenför strategisk forskning, en av de stiftelser som bildades av degamla löntagarfonderna. Förre statsministern Ingvar Carlsson ärordförande.

Totalt avsätts 7,5 miljoner kronor vardera till de tvåtoppjobben:Ett helt nytt och hett område. Kalifornien sjuder avbioinformatikföretag och när vi gör en stor satsning här påChalmers, är den här personen en viktig pusselbit. Vi harbiologer och matematiker, men ingen som kan datadelen avbioinformatik, konstaterar professorn i matematisk statistik,Peter Jagers, som ansvarar för projektet i Göteborg.Tanken är enkel. Betala någon tillräckligt mycket och sätt ettsaftigt forskningsprojekt i dennes hand så ska hela kullar avstudenter läras upp inom ett område där Sverige ligger efter.I och med att vi kan kartlägga DNA-molekylen finns det en heltannan och mer detaljerad kunskap om celler och molekylers inre.Därmed öppnar sig biologin för en mer exakt matematisk analys.Denna kunskap lagras i datorer på ett intelligent sätt och detär där vi behöver hjälp.Själva livet står alltså på spel. Kan det bli möjligt att påmatematisk väg kopiera de förhållanden som en gång skapade liv?Mer triviala användningsområden kan vara att brygga bättre öleller göra biobränsle till bilar.

Miljardsatsning

De gamla löntagarfondspengarna i den strategiska stiftelsen harmed de senaste årens kraftfulla börsuppgångar ökat i värde tilluppskattningsvis tolv miljarder kronor. Med sin börsportföljvärd över sex miljarder kronor är den strategiska stiftelsen enav de allra största investerarna på börsen.Men de stora kursuppgångarna kan också vara en illustration tillden ryckighet som präglat de offentliga satsningarna påforskning och utveckling. Hastiga neddragningar i de statligaforskaranslagen 1997 gjorde att stiftelserna med grund ilöntagarfonderna i all hast fick träda in och rädda forskningenur en akut ekonomisk kris. Samordningen mellan ett 30-talmyndigheter och stiftelser om 140 olika stödformer är ett annatproblem. Den är dålig, präglas av revirtänkande och litenanknytning till industrin.

Det är symptomatiskt att stiftelsen för strategisk forskning mereller mindre av en slump har blivit den största enskildefinansiären av offentlig forskning. När stiftelsen instiftadesför fem år sedan var tanken att pengarna, då sex miljarderkronor, skulle användas för en kraftfull injektion i svenskforskning som på sikt skulle stärka utvecklingen av Sverigeskonkurrenskraft. Pengarna var tänkta att ta slut ungefär år2010. När kapitalet nu, trots årliga utdelningar på i snitt 500miljoner kronor (i år 1.000 mkr), är nästan dubbelt så stort,har slutdatum flyttats fram med i första hand 10-15 år.

Lättare för stora

Satsningarna har i flera fall gått till stora projekt istorleksordningen 50-100 miljoner kronor. Ett huvudintryck äratt det är lättare att få bidrag för de forskare som begärmycket pengar i stora nationella projekt där flera universiteteller institut är inkopplade. Det uttalade syftet är i förstahand att producera doktorander – inte nydanande teknik. Det ärett syfte som har fått kritik.I fortsättningen vill Staffan Normark, VD sedan knappt ett år,att inriktningen ska ändras:

Ett hundratal småprojekt för en eller ett par miljoner kronorska få pengar.

Konkurrensen om de stora pengarna ska öka. Institutioner medsamma typ av forskning ska tävla mot varandra.

Utländska företag i Sverige ska lockas med att de får njutafrukterna av svensk forskning och utveckling.

Vi försöker stödja forskning som i ett perspektiv på fem tilltio år ska skapa konkurrensfördelar för Sverige. Det sker intebara genom att gynna svenska företag utan också genom att stödjasvensk strategisk forskning så att det kan visa sig möjligt attlocka utländska företags FoU till Sverige, säger StaffanNormark, som får svara på ytterligare några frågor:

Ni har vuxit er starka. Är det någon som har förlorat makt?

Universiteten har det ganska trångt. Nutek har det trångt.

Har någon annan kommit i kläm?

Vi stöder större projekt så det finns nog en del enskilda somkommer i kläm.

Kan man säga att ni styr universiteten?

Ja. Till viss del.

Vad är inte strategiskt och får inte del av era pengar?

Astrofysik och geovetenskap får inga pengar. Energi får hellerinte så mycket.Det är inte bara möjligheterna att köpa över utländska expertersom lockar. Stiftelsen förbereder dessutom utbytesprojekt så attsvenska och utländska experter kan byta information.Vi har tagit upp en diskussion om vi ska göra en strategiskutbytessatsning med Japan. Vi tror nämligen att (forskar-)förbindelserna med USA och Europa är ganska normala, men medJapan har det varit svårare, avslutar Staffan Normark.