Spelet bakom Samposnya aktieköp i Nordea

Samposfären fortsätter att tanka Nordea-aktier. Därmed tar spekulationerna kring Sampos intressen i Nordea åter fart. I kulisserna finns de isländska bröderna Gudmundsson och Kaupthing, båda med okända intentioner.

Det är det ömsesidiga livbolaget Varma som har köpt på sig 445.000 aktier i Nordea sedan april, enligt SIS Ägarservice. Varma är i och för sig inte en direkt del av Sampo-koncernen men garantikapitalet i Varma ägs av Sampo och dess dotterbolag Sampo Liv. Sampos vd Björn Wahlroos sitter också sedan länge i Varma-Sampos styrelse.

Tillsammans med Sampo och dess egna livbolag Henki-Sampo äger man nu aktier motsvarande 3,7 procent av Nordea. Det kan jämföras med tidigare 3,6 procent. Börsvärdet är 10,5 miljarder kronor.

Sampos vd, och även bolagets fjärde största ägare, Björn Wahlroos intentioner med aktieköpen är höljda i dunkel. Frågan är om de finns en riktigt plan just nu. Oavsett mål så har aktieköpen i Nordea något opportunistiskt över sig som mycket väl kan vara Sampos biljett in till den omstruktureringsföreställningen som väntas trappas upp i den nordiska finanssektorn.

– De aktörer som är strategiskt intresserade av Nordea kommer att förhöra sig bland de största ägarna om deras syn på Nordea. Man kommer troligtvis därmed inte runda Sampo utan söka deras åsikt. Det kan öppna nya strategiska möjligheter för Sampo, säger en analytiker till Affärsvärlden.

Björn Wahlroos har sagt att Sampo inte är intresserat av att bjuda på den svenska statens 20-procentiga ägarandel i Nordea. Det kanske också är väntat. Analytiker som Affärsvärlden talat med påpekar att posten kanske är i största laget för Sampo som idag uppskattas förfoga över 5,5 miljarder euro motsvarande 51 miljarder kronor. Till viss del har en del redan omsatts till Nordea-aktier för motsvarande 7,9 miljarder kronor.

Vad vill de islänska huvudägarna?
Men det är inte hela sanningen. Sampo har under våren fått en ny huvudägare i isländska Exista. Tillsammans har de betydligt större finansiella muskler. Exista är också huvudägare i den isländska banken Kaupthing som faktiskt var det första bolaget i bröderna Gudmundssons sfär som tog en position i Sampo. Kaupthings post med Sampo-aktier bollades enligt uppgifter till Affärsvärlden vidare till Exista genom den brittiske finansmannen Robert Tchenguiz. Proceduren tog drygt ett år och när väl Exista flaggat upp så hade posten vuxit till 15,5 procent.

När Affärsvärlden träffade Existas huvudägare Agust och Lydur Gudmundsson på Existas Londonkontor uppgav islänningarna att man tillsammans skulle kunna göra fortsatta bolagsförvärv i den riktigt stora ligan.

– Mr Wahlroos sitter på 5 miljarder euro som han sagt kan användas till förvärv. Efter höstens finansieringsrunda har Kaupthing en kassa på 1,5 miljarder euro att investera. Som huvudägare i båda bolagen har vi goda möjligheter att dra nytta av en konsolidering, sade Lydur Gudmundsson i till Affärsvärlden i mars i år.

Det motsvarar gott väl marknadsvärdet på 20 procent i Nordea som kan uppskattas till 57 miljarder kronor.

Men återigen, finns det någon plan eller är Sampos placering i Nordea rent finansiell? Är det ett visitkort från ett Sampo som med islänningarna i släptåg vill in eller rider man bara på turbulensen inför den väntade ägarförändringen? De flesta håller det för osannolikt att svenska staten skulle vara villiga att släppa kontrollen till de island-finska intressena. Istället söks en köpare eller strategisk partner på annat håll.

Sampo måste bekänna färg
Om inte svenska staten hinner först så kommer ändå Sampo vara tvungna att bekänna färg inom sex månader. Senast årsskiftet 2007/2008 ska bolaget berätta vad som ska hända med pengarna från försäljningen av Sampo Bank. Analytiker utesluter inte att Sampo kan komma att dela ut extra pengar till sina aktieägare om man inte hittar några intressanta affärsmöjligheter. Om dagens värderingar håller i sig, som Björn Wahlroos tycker är för höga, så kan alltså islänningarna, Sampos huvudägare, gå hem med en hel del pengar.

Sist men inte minst så är inte heller Existas motiv med sitt Sampo-ägande solklart. Vad har man i kikaren när man skyfflar aktier i sfären via en engelsk affärsman? Frågan är om det inte också är opportunistiskt och fortfarande utan fastslaget mål.

Det är konstigt lugnt bland finsk medier och finska aktieanalytiker när det gäller Existas intåg i Sampo. Flera analytiker påpekar att Kaupthing ägde aktier tidigare i Sampo utan några större förändringar. Men att Exista äger 23 procent i Kaupthing och den långa historiken mellan Kaupthing och Exista har inte alla klart för sig. Att Kaupthing i sin tur nu äger 20 procent av aktierna i norska Storebrand, Sampos senaste tilltänkta fusionspartner borde ju göra hela soppan ännu mer svårsmält. Men också Sampos Björn Wahlroos verkar ta det kolugnt. Till investerare säger han att islänningarna verkar nöjda med att sköta sitt och inte har framställt några krav på styrelseplats.

Om Björn Wahlroos harmoniska inställning är ett spel för gallerierna vet vi inte, men att islänningarna inte skulle vilja ha inflytande över sina finansiella strategiska innehav kan man tvivla på. Det ligger också i korten om man får tro vad Lydur Gudmundsson sade i samband med intervjun i våras apropå en styrelseplats i Sampo:

– För oss är det än så länge inte en fråga. Vi har pratat med Sampos ordförande Georg Ehrnrooth och sagt att vi stödjer det förslag till styrelse som redan lagts fram. Vi är långsiktiga, då är det inte viktigt att vi kommer in i styrelsen nu med en gång. Vi har tid på oss.

Det kan bli intressanta turer i nomineringsprocessen till Sampos styrelse inför bolagsstämman 2008. En process som Björn Wahlroos hittills har haft kontroll över i flera år.

En annan faktor som kan styra Sampos färdriktning framöver är finska statens innehav i Sampo. Finska staten ägarandel på runt 13,7 procent av aktierna är enligt analytiker absolut inte långsiktigt. Det kan mycket väl säljas under den här mandatperioden med sittande regering. Det är kanske den som islänningarna tar sikte på.nullnullnullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.