Stark krona pressar Elekta

Inte sedan it-yrans dagar har förhoppningarna trissats upp så högt i ett av storföretagen på börsen som inför cancervårdsföretaget Elektas kvartalsrapport som presenterades i förra veckan.

Kursen har stigit nära 50 procent sedan årsskiftet och drevs inför rapporten upp till kring 250 kronor (p/e 25 på rullande tolv månader). Veckorna innan rapporten presenterades passade den tredje största ägaren Fidelity Fonder på att ta hem vinsten i en affär värd cirka 900 miljoner kronor.

Ska mindre aktieägare som hängt med i uppgången göra samma sak? Betänk att på tio år har börsvärdet ökad från drygt 1 miljard kronor till 23 miljarder.

Först bakgrunden. Medicinteknikföretaget Elekta har toppat formen. Bolaget tog sig igenom finanskrisen i stort sett utan avbräck och försäljningen har ökat i snitt 14 procent om året de senaste fem åren. En ännu viktigare mätare på hur det står till i bolaget är orderingången som har ökat i samma goda takt genom hela krisen.

Bolaget jobbar i ett område med stark tillväxt. Människor lever längre och fler drabbas av cancer under sin livstid. En WHO-rapport från 2009 talar om att antalet döda i cancer väntas öka från 7,4 miljoner årligen till 12 miljoner om 20 år.

Samtidigt ökar det ekonomiska utrymmet i världen så att allt fler får möjlighet att få sin cancer behandlad, antingen genom att betala själva eller genom sjukvårdsförsäkringen. Hela 70 procent av alla dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer.

En tredje faktor som gynnar Elekta är att cancerbehandling i form av strålterapi med linjäracceleratorer och strålknivar, som bland annat Elekta tillverkar, är den cancervårdsmetod som ökar mest. Med andra ord: Elektas marknadssegment växer mer än marknaden som helhet. Kostnaden för konkurrerande, eller kompletterande, behandlingar med cellgifter ökar också, men inte lika snabbt.

-?Vi står för den mest kostnadseffektiva behandlingsformen, säger Tomas Puusepp, vd på Elekta, och tillägger att det märks en trend att branschen får ta större andelar av sjukvårdens budgetar.

Vid tiden för noteringen 1994 fanns cirka 200 anställda. I dag är siffran 2 500. Då var bolaget ett enproduktföretag med strålkniven som enda vapen. Med köpet av Philips division för strålterapi 1997 har Elekta positionerat sig som tillverkare av bildhanterings- och röntgensystem och linjäracceleratorer.

Dessa acceleratorer är de strålterapimaskiner som är vanligast på cancersjukhus runt om i världen, det finns nästan 10 000 sådana system installerade. Elekta är marknadstvåa efter amerikanska Varian som har sålt 6 000. Den ursprungliga strålkniven står numer för en femtedel av bolagets försäljning och utgör därmed, efter mjukvaror, det minsta av tre affärsområden.

Strålterapimaskinerna säljs med servicepaket och den stora eftermarknaden gynnar bolaget. Dels behöver sjukhusens maskinpark bytas ut efter 10-15 år. Dels ska de underhållas, inte minst med nya datorprogram och dosplaneringsverktyg. Sjukhuspersonal ska dessutom utbildas.

De flesta pilar pekar åt rätt håll, med andra ord. Men det är här någonstans som svårigheterna infinner sig.

Valutan är ett sådant krux. Elekta har tillverkning bland annat i Sverige och är sällsynt valutakänsligt. 1 procent starkare krona betyder 18 miljoner kronor i lägre vinst. Och kronan har stärkts mot de viktigaste valutorna euro och dollar med i snitt 13 procent sedan förra sommaren.

Visst, invänder någon, men Elekta har valutaförsäkringar.

Men dessa flyttar mest fram obehaget i tiden. Så i runda tal 230 miljoner kronor i minskad vinst är ganska stora tal för ett företag som beräknas göra en vinst på 1,5 miljarder under verksamhetsåret fram till april nästa år. Och då är konkurrenternas motdrag ändå inte inräknade i kalkylen. Siemens och en trio amerikanska tillverkare kan sälja sina linjäracceleratorer med relativt sett lägre priser och ändå tjäna bra.

Utrymme för prispress, med andra ord. Det som spetsteknikföretag fruktar mest.

Dessutom, som lök på laxen, så väntas den amerikanska konkurrenten få fart på försäljningen av nya vassa strålterapiprodukter under det kommande halvåret. n