Strunta i bankernas Rysslandsfonder

Ingen kan ha missat att ryska aktier fått storstryk. Inte minst märks det på ryska aktiefonder. Under förra året hölls utvecklingen tillbaka av oljepriset och osäkerhet inför vårens presidentval. Våren gick i glädjens tecken och RTS-index satte nytt kursrekord i maj. Sedan dess har det gått brant utför och index har tappat 40 procent. Först vände oljepriset ned från rekordhöga 147 dollar per fat till nuvarande nivå på runt 102 dollar. Sedan kom problemen i Georgien med efterföljande avkylning i de politiska relationerna mellan Ryssland och EU.

Augusti var den näst sämsta månaden för ryska aktier sedan krisen hösten 1998. Skillnaden är att denna gång är det inga större problem i den reala ekonomin. I år väntas BNP växa med 8 procent och genomsnittet har legat på 7 procent sedan 1999. Valutareserven är på omkring 600 miljarder dollar, pengar som kommer från olja och gasexport. Råvarorna är Rysslands viktigaste tillgångar och svarar för 80 procent av exportintäkterna och en fjärdedel av BNP.

En stor del av oljan och gasen som konsumeras i EU kommer från Ryssland, så det handlar om ett ömsesidigt beroende. Ryssland kommer med stor säkerhet att behöva hjälp av utländska investerare för att finansiera och genomföra utbyggnaden av landets infrastruktur. Och det är inga småpengar det handlar om, mellan 500 och 1 000 miljarder dollar fram till år 2020. Ett problem är inflationen, som i dag ligger runt 12 procent, något som det finns medvetenhet om, och centralbanken planerar att införa ett inflationsmål år 2011.

Så länge osäkerheten består är det tvärnit när det gäller utländska direktinvesteringar från företag och riskkapitalister. Det kortsiktiga kapitalet har lämnat Moskvabörsen och hedgefonderna blankar indexaktier. RTS-index består av 50 aktier, varav Gazprom, Lukoil och Sberbank väger 15 procent vardera. Lägg sedan till Rosneft, som har en vikt i index på 7 procent, och Norilsk Nickel som ingår med 6 procent så täcks hela 58 procent av marknaden.

Fondförvaltarna brukar slå ifrån sig när de beskylls för att vara indexkramare. Men helt klart har flera storbanksfonder en extrem följsamhet med RTS-index. Swedbank Robur Rysslandsfonden har tappat 35,6 procent i år medan index gått ned 35,5 och de senaste tre månaderna har utvecklingen varit exakt densamma som index, det vill säga minus 32 procent. Utvecklingen är i det närmaste identisk för Nordeas och Handelsbankens fonder. Frågan är om prestationen är värd ett par procent i årlig förvaltningsavgift.

Då har det gått bättre för förvaltare som är inriktade mot mindre bolag och som arbetar mer med stockpicking. Som Gustavia, East Capital och FIM. Prestationen är en kombination av att mindre bolag stått emot raset bättre och att förvaltarna lyckats i sitt aktieval.

Samtidigt har de börshandlade bolag som investerar direkt eller indirekt i Ryssland fallit ordentligt under sommaren. För investerare som tror att den politiska krisen löser sig under hösten börjar det dyka upp ordentliga fyndlägen i flera bolag. Att investera i ett eller flera av dessa kan vara ett bra alternativ till traditionellt fondsparande.

Två alternativ är de båda investmentbolagen Vostok Nafta och Varyag Resources som har tappat 40 respektive 44 procent av sitt börsvärde i år.

Ett annat är East Capital Explorer som är noterat på Nasdaq OMX lista för medelstora bolag. East Capital Explorer placerar i egna fonder som in sin tur investerar i onoterade bolag och svåråtkomliga aktier på börserna i Ryssland, forna Sovjetländerna och Östeuropa. Fokus är på sektorer med stor tillväxtpotential som kraft, finans, detaljhandel och konsumentvaror samt i fastigheter. Vid årsskiftet var substansvärdet per aktie 100 kronor och då handlades aktien utan någon rabatt. I och för sig var inte stora delar av kapitalet oplacerat, men det känns ändå lite omotiverat med en rabatt på 23 procent som var fallet den sista augusti.

Raset i Vostok Gas är inte så konstigt. Bolagets enda innehav är 1,5 procent av utestående aktier i Gazprom. Det låter lite, men är ändå en ganska hygglig post som ger Vostok Gas ett börsvärde på nästan 12 miljarder kronor och gör att bolaget kvalar in på storbolagslistan. Den svenska aktiekursen följer nästan slaviskt kursen för Gazprom och aktien handlas med en försumbar rabatt vilket gör den till ett bra val för privatpersoner som gillar rysk gas.

Motsvarigheten inom kraftsektorn är EOS Russia som handlas på First North. Bolaget vill tjäna pengar på den pågående ryska privatiseringen inom kraftsektorn. Tidigare var det dominerande innehavet holdingbolaget UES som nu har delats upp i 23 olika företag inom kraftgenerering, distribution, transmission och vattenkraft. EOS Russia investerar också i andra kraftbolag och har bland annat ett stort innehav i nyligen noterade vattenkraftbolaget Rus Hydro, som är världens näst största i sitt slag. Den 8 september var substansvärdet 70 kronor per aktie, vilket ger en rabatt på 29 procent.

Black Earth Farming köper mark och bedriver jordbruk i regionen runt Svarta havet. Största ägare är Vostok Nafta och Kinnevik som tillsammans äger 44 procent. Aktiekursen har mer än halverats under sommaren. Marknaden reagerade negativt på nyheten att Ryssland planerar att införa exporttullar för spannmål. Något som i realiteten knappast lär påverka Black Earth Farming som under flera år framöver kommer att producera för den inhemska marknaden. Affärsvärlden är sedan tidigare positivt inställd till bolaget.

Black Earth Farmings affärsidé delas av Alpcot Agro, vars mål är att generera attraktiv avkastning genom att köpa och bruka rysk jordbruksmark. I slutet av maj plockade bolaget in en halv miljard kronor i en riktad nyemission. Än så länge handlas aktien bara via Carnegie men notering på First North är planerad till i början av fjärde kvartalet.

Exponering i ryska fastigheter erbjuder Russian Real Estate Investment, Ruric, som äger sju fastigheter i S:t Petersburg. Vid halvårsskiftet bytte Ruric vd efter att ha insett fördelen med att ha management baserat i S:t Petersburg i stället för Stockholm. Den 2 oktober hålls en extra bolagsstämma med syftet att ge styrelsen rätt att besluta om nyemission på som mest 14 miljarder kronor. I dagsläget handlar det om att ta in över 300 miljoner för att stärka finanserna. Detta sedan bolaget fått problem med att hitta en partner till ett större projekt.

West Siberian är ett ryskt integrerat oljebolag, det vill säga är verksamt inom hela produktionskedjan från prospektering till raffinering. Verksamheten bedrivs i Ryssland och Kazakstan. Bolaget gynnas av att den ryska exportskatten är betydligt högre på råolja än på raffinerade produkter. Affärsvärlden rekommenderade köp av West Siberian i mitten av augusti med riktkurs 7,60 kronor.

Även betydligt mindre Malka Oil är inriktat på olje- och gasproduktion i västra Sibirien. Bolaget är svenskt och firar i november ett år som noterat på First North. En halvering av produktionsmålet per dag till dess att bolaget kan koppla upp sig mot Transnefts pipeline under första kvartalet nästa år, samt något lägre reserver har straffat aktien ordentligt.