Studenterflyr

Bristen på kompetens är vårt allvarligaste problem!” Det är ett vanligt svar när chefer i IT-företag ska identifiera framtida hot mot den egna verksamheten.

IT-branschen har i åratal högljutt krävt att svenskt utbildningsväsende ska ta sitt ansvar och skapa utbildningsplatser. Inte minst har kravet gällt högskolan, som ska leverera den arbetskraft som branschen behöver för att inte arbetskraftsbristen ska bli akut och hämma tillväxten.

Branschen har blivit bönhörd. Det har skett en kraftig utbyggnad av naturvetenskap, teknik och data på högskolan. Men vad hjälper det när studenterna sviker? Just nu gapar de nya platserna tomma inför höstens terminsstart.

Skräckexempel

Systemvetarlinjen är ett skräckexempel. Jämfört med förra årets antagning har antalet behöriga sökande sjunkit med 30 procent. På många håll i landet går det en halv sökande per utbildningsplats inom utbildningsområdet data. Då ska man hålla i minnet att utbildningsområdet också inkluderar flera nya tvärvetenskapliga utbildningar med IT-innehåll. Tidigare föll dessa utbildningar utanför området, vilket medförde att prognosmakare tenderade att underskatta utbudet.

Sökandetrycket, antalet sökande per utbildningsplats, har sjunkit i flera år. Hösten 1997 sökte 3,9 behöriga i första hand till varje utbildningsplats inom utbildningsområdet data. Förra året var antalet nere på 1,3 och i år verkar antalet halka ned ytterligare, vilket innebär att utbildningsplatser kommer att stå tomma.

Medan utbildningssystemet anpassar sig långsamt till behoven på arbetsmarknaden reagerar studenterna direkt. Den som står i begrepp att välja utbildning ser hur studenter som närmar sig examen, till skillnad från förr, får kämpa för att få jobb. Nu krävs stor flexibilitet från de nybakades sida, både vad gäller arbetsuppgifter, ort och lön.

IT-branschens eget beteende har stor betydelse för hur yngre människor uppfattar dess attraktionskraft. Visst är det rätt av branschen att kritisera IT-utbildningarna för att vara omoderna och inte matcha verkliga behov. Visst ska man säga ifrån när kvaliteten blir lidande på grund av större undervisningsgrupper och av högskolans egna problem med att rekrytera personal. Bristen på N/T-lärare är generell och akut på grund av ett större antal utbildningar, men också då lärarkåren åldras och att få yngre väljer lärarbanan.

Får skylla sig själv

Att IT-branschen skyller på utbildningsväsendet är dock inte rent spel. Den måste också ta ett eget ansvar. Hur var det med devisen att rusta i lågkonjunktur för framtida behov? Och talet om att bidra till att öka intresset för naturvetenskap och teknik i skolan, både bland eleverna och i den allt större gruppen kvinnliga lärare?

Under guldåren rekryterade IT-företagen urskillningslöst. Först när krisen var ett faktum gick det upp för många att de faktiskt tagit på sig ett arbetsgivaransvar. Neddragningarna i form av uppsägningar sköttes ofta klumpigt. Det skapade en “bad will” som branschen kommer att få leva med en ganska lång tid framöver, särskilt när hippfaktorn är borta.

Lärt sig läxan?

Samtidigt bör IT-branschen ha lärt sig sin läxa. Det finns skäl att tro att företagen kommer att rekrytera mer varsamt i nästa uppgång. Kanske låter de fler medarbetare avsluta sina utbildningar.

– Inom IT-sektorn ser vi tecken på att kompetenskraven höjs. Företagen har lärt sig att vara mer noga vid nyrekryteringarna. Det finns ingen anledning att anta att IT-branschen skulle agera annorlunda än vad till exempel byggbranschen gjorde i början av 90-talet, säger Tord Strannefors, prognoschef på Ams.

Tidigare har IT-sektorn kunnat ståta med tillväxttal som legat fem till sju procent över den allmänna BNP-utvecklingen. Strannefors liksom många andra bedömare är på det klara med att den nivån knappast kan nås om arbetskraftsbristen blir en hämsko.