Stukat svenskt stål
För det svensk-finska SSAB, bolaget slår sig i år samman med finländska Rautaruukki, är fallande råvarupriser inte enbart av godo. Fallande malmpriser slår på sikt igenom och sänker också stålpriserna. Riskerna för fallande stålpriser är särskilt stora just på SSAB:s hemmamarknad i Europa där världens ståltillverkare bara använder 70 procent av den kapacitet som branschen körde på så sent som 2007. Malpåseställda stålverk runt om i Europa kan relativt snabbt dras igång igen och fungerar därmed som latenta prispressare.
Samtidigt saknas inte annat yttre tryck. Konjunkturåterhämtningen i världen går långsammare än väntat och det tidigare dragloket Kina, som står för halva världens stålkonsumtion, tappar farten. Enligt färska siffror från den internationella branschorganisationen Worldsteel ökar efterfrågan i Kina med måttliga 0,8 procent nästa år, en rejäl neddragning från den tidigare prognosen på 2,8 procents ökningstakt. Risken ökar alltså för att stålpriserna faller ytterligare.
Om SSAB:s välbesökta kapitalmarknadsdag i Stockholm häromveckan var ägnad åt att öka tilliten till den nya gemensamma ledningen, så misslyckades bolaget med den saken. Bland annat flaggade bolaget för nya omstruktureringskostnader på cirka 900 miljoner kronor, varav 325 miljoner tas under årets tredje kvartal, samt att samordningsfördelarna efter sammanslagningen med Rautaruukki kan falla från 1,4 till mer modesta 1 miljarder kronor. Risken finns att SSAB i år gör sitt tredje förlustår i rad.
Affärsvärlden rekommenderade att avvakta med köp av aktien i maj. Sedan dess har kursen åkt berg-och-dal-bana, upp 35 procent till i början av augusti och därefter ned igen för att nu åter handlas kring 53 kronor. Köpläge, tycker allt fler analytiker. I maj i år hade 3 av 16 analytiker köp på bolaget, en siffra som nu efter kapitalmarknadsdagen stigit till 6 av 15.
Affärsvärlden är mer skeptisk än de flesta andra bedömare. Vi håller fast vid vår tidigare strategi. Avvakta och köp först när bolagets försäljning ökar.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.