Svartsynen kvar

Att det råder stor osäkerhet kring den internationella konjunkturen kan inte ha undgått någon och svenska ekonomer har varit snabba med att placera Sverige långt ner i tillväxtligan. En del bedömare, däribland denna tidning, har under en längre tid varit skeptiska till de negativa förutsägelserna och i viss mån har vi skeptiker fått vatten på vår kvarn den senaste veckan.

Både det svenska inköpschefsindexet och hushållens inköpsplaner visar på en bättre situation i dag än för bara någon månad sedan. Detta trots att det numera råder ännu större osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.

I det globala inköpschefsindex som Föreningsparbanken publicerar varje månad hamnar två länder med svaga valutor högst, nämligen Sverige och Danmark. Av de redovisade länderna är det bara dessa två som placerar sig över den 50-nivå som ska vara en indikation på positiv tillväxt. För Sveriges del handlar det om den andra förstärkningen i rad.

Utan att för den skull ropa faran över, kan flera faktorer bakom uppgången identifieras. Det främsta skälet torde vara kronförsvagningen, som fortsätter trots riksbankens profetior om ett trendbrott.

Minskade lager

Ett annat skäl kan vara den lagerneddragning som skett hos för Sverige viktiga handelspartners som USA, Tyskland och Frankrike. Detta har lett till kraftigt minskad import till dessa länder trots att BNP-tillväxten fortfarande är positiv – en närmast unik situation som uppmärksammats av Aragons ekonomer. Möjligtvis är det positiva inköpschefsindexet i Sverige ett första tecken på att den här snabba lagerjusteringen börjar nå sitt slut. I så fall borde det komma en fortsatt efterfrågerekyl i de kommande mätningarna, när lagerneddragningarna har värkt ut.

Ett skäl att inte tro på ett sådant dystert scenario är givetvis att framför allt amerikansk industri ännu inte kommit speciellt långt i den återhämtning som många bedömare väntat på. Det senaste inköpschefsindexet för USA visar på en ny tillbakagång och indexet ser numera ut att ha parkerat under 44-nivån, vilket enligt gängse analysmetoder indikerar regelrätt recession.

Till den globala tillväxtens undsättning skyndar dock de amerikanska konsumenterna som dels fortsätter att spendera; dels tror på fortsatt goda tider. Inte utan skäl då: arbetslösheten sjunker, lönerna stiger och skattesänkningar ska börja levereras under sommaren. Att centralbankschefen Alan Greenspan heller inte ser några större inflationshot borgar dessutom för nya räntesänkningar.

I den månatliga undersökningen av de svenska hushållens inköpsplaner steg även de svenska hushållens optimism avseende den egna ekonomin, något som borde tala för en fortsatt stark inhemsk konsumtion.

Färre krisrubriker

Tidigare har sambandet mellan hushållens bedömning av egen ekonomi och konsumtionen visat sig vara starkt. Att hushållens syn på svensk ekonomi numera inte är fullt så pessimistisk, utan tvärtom börjat bli något mer realistisk, tar Affärsvärlden till viss del åt sig äran av. Krisrubrikerna i ledande dagstidningar har helt klart minskat något sedan Affärsvärlden den 25 april publicerade en kritisk bedömning av mediernas konjunkturbevakning. Och med gott understöd från stigande börskurser har det kanske lett till att flera tidningar numera undvikit de mest braskande krisrubrikerna.