Sverige emot global trend i noterade bolag

Den 5 januari 2022 fanns det 1 025 svenska bolag noterade på en offentlig handelsplats för företagsaktier. Det totala marknadsvärdet av alla aktier noterade på Nasdaq Stockholm uppgick vid samma tidpunkt till 280% av Sveriges BNP.

”Skillnaden mot läget i mitten på 1970-talet är enastående. I stort sett skedde inga nyemissioner av befintliga börsföretag och börsintroduktioner av nya företag lyste helt med sin frånvaro. Antalet
noterade bolag var endast 103 år 1975. Det totala börsvärdet som andel av BNP understeg 10%….P/e-talet för företag som Electrolux och Ericsson var ca tre”, skiver Magnus Henreksson i en artikel i kommande numret av Ekonomisk Debatt.

Från mitten av 70-talet till mitten av 90-talet skedde sedan en global uppgång av börsägande och börsbolag. I USA ökade antalet noterade bolag med drygt 50% från 1975 tills en topp nåddes 1997.

”Därefter har utvecklingen i USA och flera andra länder gått i motsatt riktning. Antalet noterade bolag i USA har nästan halverats sedan 1997. Trenden är likartad, om än inte lika stark, såväl för
OECD som världen som helhet”.

Sverige har dock gått i motsatt riktning med en fortsatt långsiktig uppgång i noterade bolag. Henreksson skriver att familjestiftelsernas betydelse som kontrollägare samtidigt minskade och ersattes av förmögna privatpersoner som äger kontrollposter via holdingbolag.

Som trolig orsak anger han ”den kraftiga förändringen av den relativa och absoluta beskattningen av olika typer av ägare och sänkningen och sedermera avskaffandet av arvs- och gåvoskatten, vilken tidigare förhindrade en generationell överföring av stora aktieinnehav. Den dramatiska nedgången i den reala beskattningen av individuellt aktieägande har också kraftigt stärkt incitamenten att bygga upp nya företagsförmögenheter”.

Uppbyggnaden av dessa förmögenheter genom eget hel- eller delägt företagande har i sin tur lett till fler noterade bolag, skriver Henreksson.