Trycket mot skatterna

Internationella hänsyn har gett upphov till många förändringarav de svenska skatterna. Skatterna på tobak och öl är inte desista skatter som måste anpassas till nivån i omvärlden. Attskidstjärnan Pernilla Wiberg hotas av restskatt på fleramiljoner och därtill höga skattetillägg har gett den nyeidrottsministern Lars Engqvist bekymmer.

Men inkomstskatten upplevs nog inte som ett problem bara avidrottsmän. Engqvist tycks tro att det är möjligt för enhögavlönad idrottare att bo i Sverige utan att det mestaförsvinner i skatt. Det är en förvånansvärd okunnighet. Den somär bosatt i Sverige skall betala skatt här på sina inkomster. Enmängd mystiska avdrag som radikalt sänker skatten existerar barapå kvällstidningarnas löpsedlar.

Det som Wiberg-affären och flera ishockeyklubbars problem bör halärt både idrottsmän och kanske åtskilliga andrahöginkomsttagare är att de måste bosätta sig utomlands om devill behålla en större del av sina inkomster. Att en del företagvill flytta huvudkontoret utomlands är kanske till stor del enföljd av att enskilda direktörer, liksom idrottsstjärnorna, villundvika de höga svenska skatterna.

SKATTEFRÄLSEAtt idrottsmän skulle göras till ett skattefrälse var enomdömeslöshet från idrottsministern, som för övrigt snabbtkorrigerades av statsminister Göran Persson. Något slags konton,i stil med skogskonton, skulle ge skattelindring bara ominkomsterna i framtiden hamnar under brytpunkten, men så lågstandard behöver knappast stjärnorna leva på om de harmiljoninkomster under den aktiva tiden. Skogskontonas främstaförtjänst är för övrigt att de medger kvittning av förluster,vilket knappast är aktuellt för idrottsutövare. Tidigare var detannars möjligt att sätta av tillfälligt höga inkomster till enpensionsförsäkring, men detta är nu begränsat till ett halvtbasbelopp.

LÄGRE SKATT, FÄRRE UNDANTAGSamtidigt som kraven växer på undantag från skatten harutvecklingen delvis gått åt andra hållet. Det är eninternationell trend att man försöker minska undantagen och istället bredda skattebaserna, som det heter.

Tanken är att skatterna skall kunna hållas lägre om de smetas utpå så många som möjligt. I regeringens vårproposition beräknasde så kallade skatteavvikelserna summera till 150 miljarder. Ettexempel är att livsmedel har lägre momssats än andra varor.Detta kostar 22 miljarder kronor, pengar som hade kunnatanvändas till skattesänkning för låginkomsttagare, med betydligtstörre fördelningspolitisk effekt. Andra liknande lättnader ärtill exempel skattefrihet för el i industrin (elva miljarder)och skattefrihet för biobränslen (sju miljarder). Den skatteformsom mest utsatts för det internationella trycket är kanskekapitalbeskattningen. Det uppfattas som stötande att miljardärerfår skattelindring, för att de annars skulle flytta utomlands,medan folkpensionärer med avbetald villa kan drabbas avförmögenhetskatt.

Bortsett från förmögenhetsskatten, som troligen kommer attavvecklas inom några år, har Sverige numera en förmånligkapitalbeskattning. Att det ändå kan löna sig att flytta utpengarna beror på att man i många andra länder undgår skattenhelt, eftersom ingen rapportering sker till hemlandet.

INTERNET HOTAR SKATTERNAJust nu ökar handeln över internet kraftigt. Det går att köpa enmängd varor utomlands, som leveras med postpaket som tullen intehar någon praktisk möjlighet att kontrollera. Det kan gällaalkohol och tobak, men också CD-skivor, böcker och kläder. Mankan till och med köpa exempelvis dataprogram direkt över nätet,utan någon fysisk leverans.

Personer flyttar inte lika lätt som kapital och varor. Men närkontakter och vanor börjar etableras kan det snabbt uppstånegativa verkningar för svensk ekonomi om kvalificerade teknikeroch ekonomer följer i idrottsstjärnornas spår. Att erbjudautländska experter en tidsbegränsad skattelättnad i Sverige kaninte bli en tillräcklig motvikt.