Utländska ägare tar över svenska hus

Företagen kanske inte flyttar utomlands - men huvudkontoren gör det. Utlänningarna står nu för nästan alla köp av fastigheter i landet. Och bedömare räknar med att trenden håller i sig.

I förra veckan blev det klart att engelska Crown Properties köper 93 fastigheter av Axfood. Tidigare har företag som ABB och Ericsson sålt fastigheter i Sverige för över 10 miljarder kronor – mestadels till utlänningar. SAS flyghangarer är sålda, liksom Postens fastigheter.

Till och med de olika terminalerna har utländska ägare. Och nu väntar marknaden på att försäljningen av Nordeas fastigheter ska bli klar. Fastigheterna säljs i paket, men totalt sett kan affären vara värd uppemot 14 miljarder kronor.

I fjol såldes fastigheter i Sverige för 50 miljarder. Utlänningarna stod för hälften av dessa köp. I år väntas volymen bli minst lika stor. Vissa räknar med att fastigheter för så mycket som 60 miljarder kronor kan säljas under 2003.

– Jag tror att utlänningar står för hälften av köpen även i år. Anledningen till att jag inte tror att det blir ännu mer är att jag räknar med att konkurrensen från de svenska köparna kommer att öka mot slutet av året, säger Lennart Schuss på Catella Corporate Finance.

Flera aktörer
Lennart Schuss borde veta. Catella förmedlade nämligen en tredjedel av alla utländska köp i fjol och är störst i Sverige på fastighetsrelaterade transaktioner. Bolaget startades 1992, mitt i fastighetskrisen, av Lennart Schuss och Johan Ericsson och är ett dotterbolag till Inter Ikea.

Största affären i fjol var försäljningen av merparten av NCC:s fastigheter till engelska Whitehall Funds för cirka 4 miljarder kronor.

Lennart Schuss identifierar flera olika aktörer just nu på marknaden och hävdar att det utländska intresset är “mycket stort”.

– Två tydliga köpare – som dessutom skiljer sig från varandra – är de tyska fastighetsfonderna och investmentbankernas fastighetsfonder. Den första köper enstaka objekt, gärna nybyggda, till låg avkastning och med försiktig belåning. Investmentbankerna däremot köper hela fastighetsportföljer med förhållandevis aggressiv belåning för att få en hög avkastning på det egna kapitalet.

– Men det finns också helt andra aktörer som börjar synas och det är framför allt de nordiska livbolagen. Danskarna stod för många köp i fjol och även norska och finska intressen lär synas. De vill expandera utanför hemmamarknaden och då går man naturligtvis till den marknad som ligger nära och är väl fungerande och det är den svenska, säger Lennart Schuss.

Några svenska köpare är svåra att hitta
i dag. Privatpersoner köper bara enstaka objekt, för börsbolagen känns det onödigt att köpa nytt så länge rabatterna är så höga, eftersom de kan återköpa aktier i stället. De svenska livbolagen har redan för mycket fastigheter i sina portföljer sedan aktieinnehaven smält ihop.

Utlänningarna verkar dessutom mycket förtjusta i Sverige.

– Den svenska marknaden är stabil. Stockholmsmarknaden är ju ganska transparent och man har full insyn. Vår lagstiftning är lätt att förstå och det är hög kvalité på de svenska fastigheterna, säger Lennart Schuss.Uppköpta fastigheter
Utländska fastighetsuppköp i fjol
Objekt Säljare Köpare Land Prislapp
mkr
Bostäder i Malmö Drott Bell & Christensen Danmark 350
Kommersiell fastighet JM Deutsche Grundbesitz Tyskland 550
i Frösunda, Solna Investment
Landbyska verket, Stockholms stad Norges Hus Norge 185
Birger Jarlsgatan
Klaraterminalen Stockholms stad Cliffstone Investment England 720
Merparten av
NCC:s fastigheter NCC Whitehall Funds England 3 950
Köpcentrum i Lund Wihlborgs Rodamco Holland 500
ABB:s svenska fastigheter ABB London & Regional England 3 000
Properties
Kommersiell fastighet JM Internationales Tyskland 280
i Göteborg Immobilien Institut
Tomtebodaterminalen m.fl. Alecta m.fl. Kuwait Finance House Kuwait 2 730
Kvarteret Grävlingen, Skanska Deka Tyskland 2 326
Stockholm
Mercedeshuset, Stockholm JM Vital Norge 977
Källa: Fastighetsvärlden.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.