Vattenfallschefen om priserna: ”Går inte att göra investeringar”

”Vi vet att det finns en efterfrågan på el, men den reflekteras inte i priserna eller i de framtida prisprognoserna.”

Det konstaterade Vattenfalls strategichef Andreas Regnell på ett seminarium tidigare i somras.

Stort prisgap

Vad han menar är att gapet mellan marknadspriset på el och kostnaden för att bygga ny storskalig kraftproduktion, som till exempel havsbaserad vindkraft och kärnkraft, är för stort. Risken blir för hög.

Nyligen presenterade visserligen regeringen en modell för hur staten kan vara med och dela på risken vid utbyggnaden av ny kärnkraft, men den havsbaserade vindkraften finns inte med i förslaget.

Inte lönsamt

Regeringen har än så länge gett klartecken till fyra havsbaserade projekt i Sveriges ekonomiska zon, men några investeringsbeslut har inte tagits och just nu ligger 22 ansökningar på regeringens bord och väntar på att få tillstånd.

Och det är stora energimängder det handlar om. Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi projekteras det för 106 gigawatt havsbaserade vindkraftsparker. Det kan jämföras med den totala installerade landbaserade vindkraftskapaciteten som idag uppgår till 16 gigawatt.

För bara några år sedan var den havsbaserade vindkraften på alla läppar. Den förre energiministern Khashayar Farmanbar (S) lovade att den skulle ge snabb och billig el.

”Bygger vi vindkraft till havs så pratar vi om ett antal år, ett eller två år”, sa han till exempel till Sveriges Radio för tre år sedan. Ett uttalande han sedan fick dra tillbaka.

Idag ser det kärvare ut, uppgav Andreas Regnell på seminariet i somras.

”Prisbilden idag är att man i princip inte kan göra några investeringar baserat på marknaden. Det är definitivt inte lönsamt för kärnkraft och det är inte lönsamt för att investera i havsbaserad vindkraft.”

För låg nivå

Han får medhåll av Christian Holtz, delägare och analytiker på energikonsultföretaget Merlin & Metis.

Idag håller inte marknaden för några stora långsiktiga investeringar i kraftproduktion, menar han. Det finns heller inga tecken på att elpriset kommer att stiga markant inom en överskådlig framtid.

”Tittar man på terminspriserna ligger de på mellan 42 och 50 euro per megawattimme de kommande tio åren. Det är en för låg nivå för att investera i havsbaserad vindkraft”, säger Christian Holtz.

På vilken prisnivå kan det bli intressant?

”Det beror på förutsättningarna. Sannolikt krävs det ett elpris på minst 50-60 euro per megawattimme. Vattenfall har också sagt att staten måste betala anslutningskostnaden till stamnätet för att det ska bli några investeringar.”

Svårlöst ekvation

Magnus Thorstensson, ansvarig råkraftmarknad på avdelningen för energisystem på branschorganisationen Energiföretagen, menar att just den ekvationen – att industrin vill se en kraftig utbyggnad av kraftproduktionen för att kunna ställa om samtidigt som elen måste vara billig är svår att lösa ut.

Potentiella investerarna ser redan idag hur obalanserna i elsystemet ökar och hur den kraftiga utbyggnaden av vind- och solkraft pressar ned elpriser och lönsamhet, säger han.

Här spelar den så kallade kannibaliseringseffekten en avgörande roll. Den betyder att vind- och solkraft inte tjänar pengar när det blåser, eller när solen skiner, eftersom den samlade produktionen då pressar ned priserna.

”Perioder med negativa elpriser ökar och ju fler investeringar som sker i intermittent produktion desto värre blir den här effekten. Det är klar att det får konsekvenser för investeringsviljan”, konstaterar Magnus Thorstensson.

Mer planerbar produktion

Därför behövs det mer planerbar produktion för att komma till rätta med obalanserna och de negativa elpriserna, menar han. Då kan också eventuella investerares intresse vakna.

”Det betyder att produktionen kan stängas av när det är för mycket el i systemet och innebär att de tvära priskasten och timmar med negativa elpriser minskar vilket gör kalkylerna mer förutsägbara.”

Men det finns också en politisk risk som är högst levande, menar han.

”Vi ser tyvärr att det inte riktigt finns en långsiktighet i politiken utan mer upp till den rådande mandatperioden för hur den utformas.”

Tvekan om projekten

Det börjar också uppstå en situation där kraftproducenterna ställer sig frågande till om alla de stora gröna projekten som ska efterfråga de stora mängderna el kommer på plats. Här krävs det att någon går först, menar Magnus Thorstensson.

”Det riskerar att utvecklas till ett spel där aktörerna försöker vänta ut varandra där ingen vågar eller vill ta det första steget. Fortsätter det så blir det inga investeringar och ingen elektrifiering.”

Stort intresse

Vindkraftsprojektören OX2 är dock positivt inställd till den havsbaserade vindkraften. Kommunikationschefen Edvard Lind uppger för Affärsvärlden att intresset för bolagets havsbaserade vindkrafts projekt är stort.

Regeringen har givit tillstånd till Galene, en havsvindpark utanför Varberg som OX2 projekterar. I januari inleddes arbetet med att förbereda en anslutning till elnätet.

Det har dock inte fattats några investeringsbeslut för Galene, berättar Emelie Zakrisson, bolagets ansvariga för utvecklingen av havsbaserad vind i Sverige.

“Arbetet med Galene är i full gång och planen är fortfarande att byggstart ska ske i slutet av 2026. Vår erfarenhet är att det finns ett stort intresse på marknaden för havsbaserad vind och i takt med att allt fler länder utökar sina planer för utbyggnad har det också skapats en högre medvetenhet bland investerare.”

Affärsvärlden har sökt Andreas Regnell på Vattenfall för en kommentar. Han hänvisar till de uttalanden han gjorde på seminariet i Almedalen.