”Vi är väldigt träffsäkra”

Om någon i det här landet har koll på opinionsundersökningar så är det Toivo Sjörén. Sifo har mätt väljarsympatier sedan 1967 och Sjörén kom till företaget 1987.

– Det var mest tillfälligheter. Jag hade sysslat med politik och läst statskunskap i Göteborg så det var inte ett onaturligt steg. Vissa saker händer. Sen kan det ju bli bra också.

TNS Sifo har närmare 300 anställda och kontor i Stockholm, Göteborg och Ronneby i Blekinge. Företaget gör mängder av undersökningar – bland kunder, anställda, opinionsbildare med flera – men det är mätningen av partisympatier som är mest känd.

– Ingen klarar sig på bara väljarundersökningar, säger Toivo Sjörén.

Han svarar snabbt och detaljerat på Affärsvärldens frågor.

Sifo, Ipsos, Demoskop, Novus, United Minds… Varför ger olika mätinstitut så olika resultat?

– Det skiljer egentligen inte så mycket. De visar nästan alltid samma trender över tid.

– Ibland publiceras mätningar ungefär samtidigt, men de kan ha olika mätperioder. Ett klassiskt exempel är SCB:s väljarundersökning som kom i juni 2010. Mätningen var gjord i maj, men sedan dess hade opinionen hunnit svänga, vilket vår junimätning fångade upp.

– Sen finns det felmarginaler: på 1 000 intervjuer kan det vara 2–3 procent för de största partierna. Då kan det vara lika sant att ha 29 som 32 procent. Om man tror på statistiska metoder ska det slå lite grann i de olika mätningarna.

Annat som påverkar resultatet är vilka metoder som används: Hur utbildad är den som intervjuar, hur väger man resultaten, hur är frågan formulerad? Ibland kanske de tillfrågade inte vågar uppge vad de sympatiserar med – inför valet 2010 fanns en sådan effekt för Sverigedemokraterna, och samma sak gällde tidigare när Vänsterpartiet hade ”Kommunisterna” med i namnet.

Hur träffsäkra är ni?

– I ett internationellt perspektiv väldigt träffsäkra. Medelavvikelsen ligger oftast under 1 procent per parti. Men det beror inte på att vi är så begåvade i Sverige, utan på att vårt höga valdeltagande gör det lite lättare.

– Om vi publicerar en undersökning på fredagen före valet har vi slutat mäta på ons­dagen. Egentligen fattas väldigt många valbeslut efter den sista mätningen, på lördagen eller valdagen. Men det slår inte så mycket på blocken, däremot kan det slå för ett enskilt parti. Här kommer också stödrösterna in.

Det är lätt att få intrycket att väljarundersökningarna blir allt fler. Men det håller inte Toivo Sjörén med om.

– Jag tror att det är färre mätningar i år än förra valet. Det kan ha med medias ekonomi att göra. Ett antal val tillbaka gjorde vi dagliga mätningar.

Så hur går det i valet?

– Det förvånande i valrörelsen är att skillnaderna har varit så stora så länge. Så här stora skillnader har man normalt inte lyckats ta sig förbi. Då krävs något extra.

Vi tar en kort tur i Sifos lokaler. På en vägg sitter en samling löpsedlar. På Expressens står det: ”Sifo avslöjar: Var tredje svensk vill ha ett kvinnoparti”.

Den är från 1992. Sifo hade koll redan då.