Vinge ikapp Mannheimer

De svenska affärsjuridiska byråerna drog in nästan 11 miljarder kronor under fjolåret – en ökning med 6,2 procent jämfört med föregående år. Den genomsnittliga svenska affärsjuridiska advokatbyrån drog in nästan 180 miljoner kronor i arvodesintäkter, vilket är en ökning med 4,4 procent jämfört med 2017. Advokatfirman Vinge fortsätter att växa och ligger numera i topp tillsammans med advokatbyrån Mannheimer Swartling. Och det är jämnt i toppen: under fjolåret steg Vinges arvodesintäkter med 11 procent till 1 230 000 kronor, att jämföra med Mannheimer Swartlings 1 245 000 miljoner kronor.

– Vi hade ännu ett rekordår, det andra i rad. Vi fick verkligen full utväxling på vårt fullservicekoncept och hade mycket att göra på alla våra kontor. Sedan var det ett ovanligt bra M&A-år, säger Maria-Pia Hope, som är managing partner på Vinge.

Förutom underliggande marknad lyfter hon fram ett relativt ungt partnerskap inne på byrån samtidigt som hela verksamheten har professionaliserats.

– Vårt generationsskifte har bidragit till en stor samsyn. Nya delägare har jobbat hårt och kommit in på nya företag och branscher. Vi har aldrig förr haft en partnerkrets som är så homogen i den bemärkelsen att vi har samma grundinställning om vad vi ska göra, vart vi ska, och att vi behöver drivas som ett vanligt tjänsteföretag där man som delägare inte kan ha synpunkter på varje enskilt beslut, säger hon.

De ledande oberoende nordiska byråerna tar samtidigt marknadsandelar från de internationella byråerna. Tidigare fanns flera globala storbyråer med i de allra största transaktionerna i Norden men internationella branschorganisationer som Chambers & Partners har uppmärksammat att nordiska byråer deltar i de riktigt stora uppdragen i större utsträckning nu än under förra högkonjunkturen för tio år sedan. På aktiemarknaden har det skett en nedgång av antalet noteringar, vilket kanske inte är oväntat med tanke på att börsfönstret har varit öppet i fem år. Samtidigt får den billiga kronan konsekvenser för M&A-marknaden, då den kan bidra till fler utköpssituationer och tilltagande intresse bland utländska aktörer att förvärva svenska bolag.

I snitt drog varje delägare på de affärsjuridiska byråerna in cirka 10 miljoner kronor i fjol, en ökning med 7 procent jämfört med 2017. Exakt hur det ser ut för varje byrå publiceras i Branschrapport Affärsjuridik 2019, där mer ingående statistik och siffror över presenteras.

När det gäller flera affärsjuridiska byråer fortsätter det att röra på sig. Gamla institutioner bryts upp, nya konstellationer bildas. Fjolårets lista är därmed en ögonblicksbild. Exempelvis har byråer som Maqs splittrats och Sveriges tredje största advokatbyrå i rankningen, Lindahl, hade tidigare ett Stockholmskontor som del­ägarna lämnade för att i stället starta två nya byråer, Westerberg & Partners samt den större advokatbyrån Cirio. Det forna Stockholmskontoret stod för knappt 40 procent av Lindahls arvodesintäkter som återfinns i rankningen. Exklusive Stockholmskontoret tillhör Lindahl fortfarande en av de större svenska byråerna, men exakt var de placerar sig på kommande års arvodesintäktslistor återstår att se. I Lindahls gamla lokaler sitter de två nya byråerna på varsitt våningsplan samtidigt som Lindahl har ett litet kontor i huvudstaden på en tillfällig adress. Johan Herrström är styrelseordförande i Lindahl:

– Vår plan är att återetablera verksamheten i Stockholm, men det är viktigare för oss att det blir rätt snarare än att det går fort. Vi för diskussioner kring detta, men har än så länge inte rekryterat någon delägartrupp.

Av de största byråerna hade majoriteten ett bra fjolår. En av dessa var White & Case som hade en rejäl ökning i arvodesintäkter, upp med 26 procent, och detta efter att ett private equity-team anslöt sig till byråns svenska kontor. Vad gäller mellanstora byråer är det framför allt Carler som ökade rejält, med hela 92 procent jämfört med föregående år.

– Det berodde på flera orsaker. Dels hade vi GDPR, dataskyddsfrågor, där 2018 var ett extremt bra år, och dels var vår konkursverksamhet mycket framgångsrik. Även vår mer allmänna affärsjuridiska verksamhet inklusive tvistlösning och fastighetsrättsliga verksamhet växte och vi rekryterade tre nya delägare, säger Karl-Fredrik Björklund, delägare i Carler.

Vad gäller affärsjuridiska byråer med arvodesintäkter under 50 miljoner kronor har bland annat Fondia samt EY Law haft ett bra fjolår. Paula Hogéus, managing partner EY Law Norden, säger att de ser en fortsatt stor efterfrågan på affärsjuridisk rådgivning som en integrerad del av större globala uppdrag inom bland annat inom digital transformation, organisationsförändring och transaktioner, både M&A och fastigheter.

– Sedan ett par år tillbaka har vi bra bemanning i Norden inom dessa områden. Under våren ser vi fram emot att välkomna ytterligare en Law-partner i Sverige med fokus på tech- och telekom.

Även ADN Law hade ett bra fjolår med en arvodesintäktsökning på 76 procent jämfört med föregående år. Magnus Tonell är delägare på byrån.

– Vi har aktivt arbetat med att ytterligare fokusera på vår specialistkompetens. Detta tillsammans med nyrekryteringar av delägare och biträdande jurister har gjort att verksamheten ökade i omfattning dramatiskt, säger han.

Fjolåret var ett aktivt transaktionsår. Här toppar Roschier Mergermarkets rankning för fjolåret, sett till värdet på transaktionerna, detta för både den svenska och nordiska marknaden.

– Förra året var verkligen händelserikt på M&A-fronten. Förutom Atlas Copcos spin-off av Epiroc gjorde vi bland annat Paypals förvärv av Izettle, Bonniers försäljning av Bonnier Broadcasting – TV4, C More och finländska MTV till Telia, samt utköpet av Ahlsell från börsen. Även det här året har börjat mycket lovande, säger Fredrik Rydin, managing partner på Roschier.

Även det här året har börjat bra, säger han.

– Det har varit mycket snack om att ekonomin vänder. Men årets första kvartal visar fortsatt hög transaktionsaktivitet. Vi sitter fortfarande med fulla böcker och pipeline ser bra ut, men i den publika miljön, där vi är positionerade, är man också beroende av marknadens psykologi.

Och värt att nämna: om Roschier hade räknat in sin finländska verksamhet skulle byrån placera sig i samma härad som Vinge och Mannheimer Swartling, sett till arvodesintäkter.

Branschen har alltid haft en ojämn könsfördelning i toppen. Att män blir delägare i större utsträckning än kvinnor är något som företrädare för byråer återkommande säger sig vilja ändra på. Vad gäller byråer med över tio delägare har Landahl jämnast fördelning, då sju av 15 delägare är kvinnor. Av de större byråerna är Cederquist mest jämställt, 32 procent av delägarkollektivet är kvinnor, i kontrast till White & Case vars Stockholmskontor bara har del­ägare som är män. Tone Myhre-Jensen, managing partner på Cederquist, säger att de har arbetat med värderingar och organisationsutveckling på ett strukturerat sätt.

– Det har skapat en stabil grund och god förutsättning för att lyckas driva förändring även i andra frågor. Jämställdhet är ett område där vi sett tydliga resultat, vilket är både bra och roligt. Nyckeln handlar om ett fokus på inkludering och att skapa interna incitament för att driva utvecklingen framåt. Vi har fått nya kontakter, kunder och affärer som kommit till oss för att vi sticker ut som en värderingsstyrd och modern aktör.

Vad gäller marknaden är hennes bild att den ser fortsatt ljus ut, eventuellt med ett svagare tredje- och fjärdekvartal.

Vad gäller konkurrens på toppen är det något som Jan Dernestam, managing partner på Mannheimer Swartling välkomnar.

– Det är jättekul att det gått så bra för Vinge de senaste åren. Vi kan inte bara ha en stor och stark byrå i Sverige. Vi behöver konkurrens, dels för att det håller oss på tå men även för att konkurrera med de globala jättarna. Går det bra för Vinge, går det bra för oss och vice versa. I synnerhet i advokatbranschen, där det i princip alltid är minst två parter involverade, säger han och tillägger:

– Förra året blev ett av advokatbranschens bästa någonsin med hög aktivitet på alla områden. Vi ligger just nu knappt tio procent högre än förra året. Men det är för tidigt att dra några slutsatser för helåret. Det finns många externa faktorer som kan påverka affärsklimatet ordentligt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.