Vinnaren på nya börsreglerna

Neonet erbjuder direkt orderläggning på 23 handelsplatser och börser. Bolagets kunder upplever att de kan handla direkt med aktier eller andra värdepapper som om de själva vore medlemmar. Framför allt har Neonet institutioner och banker som kunder, i dagsläget är de runt 200 stycken.

– Lite förenklat kan man säga att kunderna handlar aktierna själva, i realtid. Men det sker genom vårt medlemskap. Det ger flera fördelar. Kunderna kan handla anonymt i vårt namn eller i eget namn genom vårt medlemskap. Avgifterna är transparanta, vi tar bara betalt för transaktionen eller genom en licensavgift. Vi fokuserar på handeln, inte på kringtjänster som till exempel analys, säger Neonets vd Simon Nathanson.

Priset för att handla genom Neonet varierar, normalt ligger det på 2-5 punkter. Enligt Simon Nathanson gynnas Neonet även av att vissa kunder, som hedgefonder och investmentbolag, inte alltid är trygga i sin mäklarkontakt.

– Det finns en rädsla bland kunder att bli frontrunnad, säger Simon Nathanson.

– Kunder som ringer in sina order är inte alltid säkra på att de får bästa pris, ibland misstänker kunder att mäklarna själva passar på att positionera sig innan de tar itu med kundernas önskemål, förklarar han.

Neonets affärsidé är i dag elva år gammal. Grundare är Staffan Persson tillsammans med Hans Karlsson, som även grundade it-konsulten HIQ.

I dag är Staffan Persson Neonets största ägare, med 18 procent, och ordförande. Till en början gick bolaget bra. Men sedan investerades stora summor innan marknadsefterfrågan fanns. Det gick så långt att Neonet var tvunget att göra en nyemission och byta ledning. I fjol hade Neonets marknad vuxit i kapp bolagets stora teknikinvesteringar.

Neonets affärsmodell låter enkel och som om den är lätt att kopiera. Simon Nathanson håller med om det första påståendet men absolut inte det andra.

– Det krävs mycket avancerade it-system som både ska vara driftsäkra och snabba. Vi kan hantera 2 000 transaktioner per sekund. Vi har extremt krävande kunder som mäter hur fort order kan läggas. Då är det millisekunder som räknas. Dessutom krävs det detaljerad kunskap om de olika börsernas regler och krav.

– Vi tror att införandet av Mifid kommer att ställa ännu högre krav på tekniken, tillägger han.

En av de viktigaste skillnaderna i och med Mifid är att rapporteringskravet till de officiella börserna, aktiernas primärbörs, försvinner. Det i sin tur innebär att köpare och säljare kan göra upp affärer på andra marknadsplatser utan att behöva redovisa affären för börsen. Det går att handla aktier när som helst och hur som helst. Tvärtemot den konsolidering som sker bland de stora nationella börserna räknar investmentbanker, börser och konsulter med en större fragmentering av aktiehandeln i och med Mifid.

Nu blir det fritt fram att starta alternativa marknadsplatser. En sådan kallas MTF, Multilateral Trading Facilities. Det finns redan olika initiativ som lär sätta press på de nationella börserna.

Ett exempel är Project Turquoise. Det var i november 2006 som de sju investmentbankerna Citigroup, Credit Suisse, Deutsche Bank, Goldman Sachs, Merrill Lynch, Morgan Stanley och UBS meddelade att de avsåg bygga en gemensam handelsplattform för europeiska aktier. Projektet blir en direkt konkurrent till Europas olika börser, däribland ett sammanslaget OMX och Nasdaq.

Andra exempel är Chi-X, som bygger på tidigare Reutersägda Instinet, numera ägt av Nomura. Ett annat exempel är Equiduct (tidigare Easdaq) som delvis är privatägt men också har ett antal investmentbanker som investerare.

Det pratas om att flera svenska aktörer, så som några av storbankerna, också överväger att starta en egen marknadsplats. Med fler marknadsplatser, som alternativ till de stora börserna, kan man också räkna med hårdare prispress och i förlängningen lägre transaktionskostnader för dem som handlar aktier.

Men fler marknadsplatser innebär också en ökad risk för en sämre likviditet. Det kommer i sin tur att ställa ökade krav på de tekniska systemen.

– Det är klart att du alltid vill handla där det är billigast, men det måste vara praktiskt möjligt också. Förutom att systemen måste bli intelligentare och kunna hantera prisinformation från flera marknadsplatser behöver de också ta hänsyn till orderdjup och leverera information med en optimal lösning som visar hur mycket som kan köpas och var, säger Simon Nathanson.

Utöver att avgifterna för att handla aktier antas sjunka kan det födas helt andra prissättningssystem, med syfte att locka till sig likviditet.

Vanligt aktiemäkleri och de nationella börserna har länge pekats ut som förlorare på den nyordning som följer när Mifid-reglerna införs i höst.

Motdraget från vår nordiska börs lät vänta på sig. Enligt vissa var Magnus Böcker, vd för OMX, ute i sista minuten för att hitta en partner att slå sig samman med för att kunna möta de nya förutsättningarna.

– Mifid leder till att börserna utsätts för ökad konkurrens. Att börserna går samman är ett sätt att skapa en styrkeposition i den alltmer konkurrensutsatta miljön, förklarar Simon Nathanson.

Fler motdrag kommer sannolikt från börserna som väntas slåss med näbbar och klor för att inte förlora mer av den lönsamma aktie- och optionshandeln än nödvändigt.

– Jag tror inte att börserna kommer att lägga sig ned och dö sotdöden. De har storleken och de finansiella musklerna att försvara sina positioner. Däremot tror jag att lönsamheten kommer att sjunka till följd av ökad konkurrens, säger Simon Nathanson.