Metaller för miljarder på svenska soptippar

I takt med stigande metallpriser och ett större fokus på att hushålla med jordens resurser ökar intresset för att återvinna material från gamla soptippar. Fenomenet kallas deponiåtervinning, eller landfill mining på engelska.

Och det finns stora värden gömda i tipparna. Bara metallerna bedöms kunna ge mellan 50 och 75 miljarder kronor, enligt en uppskattning av forskaren Joakim Krook vid Linköpings universitet.

En soptipp, Gärstad deponi, har i ett examensarbete uppskattats innehålla värden för tre miljarder kronor, mestadels från aluminium, titan och koppar.

Än så länge har dock deponiåtervinning mestadels skett i försöksverksamhet. Det största hindret som pekas ut, både av återvinningsbranschen och forskare, är skattereglerna.

Deponiskatten innebär nämligen att resterna som blir över, och läggs tillbaka på hög, beläggs med skatt. Därför bedömer återvinningsbolagen Ragnsells och Stena Recycling att det inte lönar sig att utvinna material ur gamla tippar.

Syftet med deponiskatten är att motverka att sopor läggs på hög. Tanken är att de i stället ska återvinnas eller brännas för att ge energi.

Under senare år har reglerna för deponierna skärpts och flera typer av avfall, till exempel organiskt material, har förbjudits att lägga på hög. Mängden sopor som går till deponi har därför minskat.

De äldre deponierna utgör gamla miljösynder eftersom de i regel inte har tillräcklig tätning och lakvattenrening, vilket innebär att gifter riskerar att läcka ut till miljön. Naturvårdsverket har därför i en rapport konstaterat att betydande miljövinster kan göras om deponiåtervinning kombineras med sanering av de gamla tipparna.

Hittills har dock myndigheten bedömt att deponiåtervinning inte ska undantas från skattereglerna, bland annat på grund av svårigheter att kontrollera var avfallet kommer ifrån.

Men nu kan en ändring av skattereglerna vara på gång. Naturvårdsverket fick nyligen i uppdrag att se över deponiskatten och föreslå ändringar just för att gynna återvinning från gamla deponier. Förslagen ska lämnas till miljödepartementet senast i november och än så länge avslöjar inte Naturvårdsverket vad de kan tänkas innehålla.

Läs hela artikeln på Ny Teknik här.